Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i6i
RUMEX AcuTtis.
Spetsbladig Syra. Häsisyra. På Finska; Hevonhiiralia,
Suolaka.
Bladen äro aflångt hjertformiga och spetsade,
Blomlxlasame ha smala spetsiga Örtblad.
Blom-morna sitta i krans, äro 2könade, och få
af-långa , spetsade och något tandade fröskal,
sorn alla ha en uppböjd aflårig knöl.
Linn. F?. Su. p. n8- Cl. 6. Hexahdr. 3:gyn. Lilf. Sv. Fl. s. 174- Kf.
7. TiiMÄiiM. 5:qvinn. Murr. App. Med. T. 4. p. 541. Vharm. Lapatbi
acuti J. Ox)Iapatlii Rndix, Herba.
Syrslägtet igenkännes mer) Sbladigt blomfoder; 3 hnp.
växta blomblad; ett ensamt 5kantigt. bart frö, som sitter
öfver blomman, och mångklulna mäiken. Det äi hos oss
temligen ukt på arter, ibland hvilka denna är allmän
på något Fuktiga ställen, såsom vid dammar och diken,
samt hinner stundom till par alnars höjd. Den blommar
i Juni eller Juli, har mångårig rot och kantig, lårad och
glatt stjelk. I synnerhet de nedersta bladen och stundom
äfven de öfra , äro vid basen hjertformigt utskurna, med
bladstjelkar lörsedda, lamettlika, spetsade, utbredda och i
brädden knappt vågiga. Blomklasarne eller de stjelkar^
hvarpå blommorna kransvis finnas fästade, växa upprätt,
grena sig och ha till skiftes sittande grenar. Blommorna
äro talrika, sitta tätt, hänga nedåt och utgöra en
half-krans kring stjelken : blomkransarne ha ofta ett smalt
lan-settlikt , spetsigt örtblad vid sina fästen. Fröskalen, 5 till
antalet lör hvart frö, äio aflångt lansettlika, något
tandade och alla med en stor, aflång, kornlik upphöjning
försedda (granifera). Fröen äro små. — Med denna
förblandas oltn en annan art, kallad Rum. nemolapathwn>
hvars fröskal äro helbräddade och örtens grenar mera
utspärrande, samt de öfra bladen alla lans<ttlika. .—
Naturliga örtflocktn för detta slägte kallas hålvlixter eller
Oleracea: pl:ce.
Den cylindriska, fing<u’stjccka roten är ut vertes brun
®ch ini ljusgul, utan lukt, ned något sammandragande
lindrigt bäsk smnk ; meddelar åt välten sin gula färg, äfven
som krossade fröen, hviika färga det möikrödt. De sist-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
