Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i65.
GAL IUM Verum.
Gul G alie. J. Marias Sänghalm. 11 aning gr tis:
Gul mära. Sligefrö. På Finska: Mehilaiskiikka.
Örtstjelken är temligen upprätt växande. Bladen
mest 8 stycken, sitta i krans, äro smala,
fårade, helbräddade och sträfva. Blommorna
utgöra stor vippa.
Linn. Fl. Su. p. 4> Cl. 4- Tetrandji. l:gyn. Lilj. Sv. Fl. S. 6a.
Kl. 4. FykmÄNn. i:qvinn. K. Vett. Ak. Handl. 1745- 244- 25a. Murr.
App. Med. T. i. p. 3/I. Pharrn. Galii lutei, Summitates.
T_Jnder namn aFJ. Mar. sänghalm är denna
håning-luktan-de Galieart temligen aJImänt bekant; den växer ymnigt
på torra ställen vid vägar och åkrar, strös på golfvet för
sin lukts skull, och nyttjas till färgning ra. m. af bönderna.
Dess rot är krypande, mångårig och gul, samt ger
stundom £ aln höga stånd , som vid roten äro greniga. Bladen
sitta kring stjelken 5-8-11 st. i hvar krans, äro smala,
spetsiga och ofvanpå sträfva. Blomvippan är ganska
gre-nig och mångblommig, med gula blommor. Frukten är
slät. — (Jemf. N:o 122. en annan art af detta slägte).
Hela växten hyser en syra, som gör att den ystar
mjölk; kor, som ätit mycket af den, gifva mjölk, som
ystar sig eller löpnar lättare än vanligt. Den brukas
der-före i synnerhet i Irland att läggas i mjölken vid ystning.
I Grefskapet Chester, der god ost tillredes, brukas örten
dertill; också kallas växten af Fransmännen Caille - lait.
Såsom ytterligare bevis på växtens syra, kan det tilläggas
att den förändrar blå växtsyror till röda. — Allt detta
oak-tadt , tvifla likväl somlige Auktorer (Bergius, KrÖcker,)
på denna växtens ystande egenskap. — Roten tuggad
färgar saliven, sätter röd färg på ylle då den handteras
lika med Nordisk Galie (N:o 122.) och förtärd skall den
göra benen röda, liksom Krappväxten (Rub. tinct.); till
färgning måste rötterna vara väl torra, annars fastnar
ej färgen. — Flere Läkare (Chomel, Lieutaud) säga,
ehuru föga sannolikt, att den visat sig tjenlig i
Fallande-sot; de hafva gifvit den antingen i pulver till 1
drak-ma, eller i dekokt, eller stark infusion, eller utpressade
blomsaften ett skedblad i dosis. Ant. Jussieu föreskref
dess dagliga bruk mot hysteriska krämpor. Äfven mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
