Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R i n e s Nigruri.
brukar man ännu, att till gurgelvatrpn blanda mos eUer
sylt af Svarta Vinbär och att långsamt saiut ofta nedsvälja
smärre portioner deraf under hals-sjuka. Såsom syrlig*
äro de kylande, läskande och emotstå röta; men
egentligen hafva de ingen egenskap, sorn rekommenderar dem
framför andra bär, emot halsfluss. Ganska godt vin, och.
så kalladt Vinbä rsvatsen, som är en svalkande smaklig
’ O
sommar-dryck, tillredas af dessa bär efter liera väl kända
uppgifter (Bergii mat. med. — Bränner att liilr. vin — Mams.
Tfrarg Hjelpreda — Chomel Usuelles — Demachy l’art dit
Destillat, m. fl). — Sp.ida eller nyss utslagna blad, brukas
till Té, i stället lör Ostindiskt. En del bereda dem
der-till på det sätt, att de doppas i vört och sedan rostas
lindrigt på halster och torkas långsamt i skugga. Somliga,
nyttja dem, tillika med späda qvistarna, i form af dekokt
mot gikt och utslags-sjukdomar. Färska löfven med eller
utan qvistar, förändra smak och utseende hos vin och
brän-vin, och skola göra det smakligare. — Boskapen äta
busken allmänt. — Planteras med afskurna telningar, som
nedstickas i jorden. Omplantering i fet och god jord*
bidrager till fruktens förbättring.
Tab. — fig. a. en öppnad och utbredd blomma, hvars
Inre delar synas. — b. ett blomblad. — c. en fruktklasa
med bär af största sorten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
