Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170.
SER.RATULA Tinctouia.
Äncskara. Skiirda. Skälgräs. Svenskt färggräs.
Ijlciilen äro sågtandade, i kanten nästan håriga,
lyrformigt penntaggade eller flikiga; största
fliken utgöres af bladändan. Smclblomstren
äro alla hvarannan lika och fröfjunet fint
skrofligt.
Linn. Fl. Su. p. 278. Cl. 19. Sincenis. polygam. aequal. Lilj. Sv.
Fl. s. 55i. Kl. 25. Svågrar, lika svågerlag. Rothojs Hush. Mag. i. s. 70g.
Linders Sv. Färgkonst. S:o 1749- s- 86.
A
-£*-ngskära har länge varit en bekant Färgväxt, som man
träffar i soxnliga Landsorter ymnigt på ängar, i löfskog,
vid gärdsgårdar m. m., hvarest den oftast mbergas med
höet, emedan man ej känner dess stora nytta till färgning.
Blommar i Juli eller Aug., liar mångårig trädaktig rot,
rak, styf, alnsliög, och kantig, slät stjelk. Rotbladen äro
oftast »tan flikar; de andra sitta till skiftes på stjelkeri,
äro lyrformiga eller på flera vis penntaggade, någon gång
iikväl odelade; alla hvasst sågtandade, lin t håriga i
kanten, och något styfva. Blommorna silta tillsamman såsonr
i en qvast, äro mest purpur-röda , ibland hvita.
Blomfo-derfjällen äro mörkt purpurfärgade, ofta ludna och de
yttersta bli småningom de minsta. Fruktfästet är hårigt;
fröen strekade; fjunet gult, krökt i spetsen. — Slägtet
kännes med n islan cylindriskt blomfoder, hvars fjäll, utan
taggar , ligga såsom taktegel på hvarannan , samt med
skrofligt eller fjäderlikt qvarsittande fröfjun. — Naturliga
örtflocken kallas Sammansatta blommor (pl:oc Composita?).
Till gul färg på silke, ylle och linne, användes
Ängskäran allmänt vid färgerierna, och som färgen
nödvändigt bör bli renare och vackrare om växten är rensad och
fri från andra gräs-slag, så förtjenar den redan, af detta
skäl, att odlas och sås ensam, lika så väl som Vau, (n:o S2)
Krapp, foderväxter m. m. Dertill kommer ännu en
orsak, att den åtgår i stor mängd, emedan den nyttjas
äf-ven till grön färg, (då det förut gulfärgade sedan dras
igenom blåkyp, eller blåfärgas och blir derigenom grönt).
vYäxten k&u suiedes säljas med fördel och ersätta odlings-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
