Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PAR.NASSIA Palustris.
S låt ter ORT. Hvit vtssil. Flenört. Hjerteblad.
Örtstjelken är rak, kantig, enbladig och
enblom-mig. Bladen äro hjertformiga, släta,
helbräd-dade; de vid roten ha bladstjelkar. II
anings-liusen 5, fjällika, kantade med hår, som ha
knappar.
Linn. Fl. Su. p. 98. Cl. 5- Pen t an dr. 4=gyn- Lilj. Sv. Fl. s. 102.
Kl. 5. Femmann. i;<jvinn. Pharm. Hepaticae albae, Herba, Flores.}
-På ängarna, isynnerhet der jordmånen är våt och
fuktig, ser man vid slåttertiden i Juli eller Aug., denna vakra
hvita blomma höja sig öfver gräset på sin enkla och
något vridna stjelk. Den äger en mångårig rot, sammansatt
af flera små lökar, stora som små ärter, samt åtskilliga
trädlika rötter, flera rotblad, och ett enda blad på
stjel-ken, hviJket saknar bladstjelk, men är liksom de öfriga,
hjertformigt och ådrigt. Blomman har 5 bredt ovala
blomblad, längre än det 5klufna blomfodret och tecknade med
genomskinliga ådror; inom blombladen äro lika många
gulaktiga, spadlika, saftiga fjäll, kallade håningshus,
försedda på öfre kanten med i3-i6 syllika hår, hvilka sluta
sig med små gröna klot eller knappar. Emellan dessa ,
till sin fonn så ovanliga håningshus, uppstiga ståndarne,
h\ilka med sina ljusgula, hjertlika knappar, lägga sig
succesift, en och en i sender, öfver pistillens märke, som
först synes enkelt, men blir se Jan 4deladt. Fruktämnet
är ägglikt. Fröhuset är 4s^a^gt ocl1 har ett rum för
många små frö. — Blomfodrets form, blombladens antal,
de besynnerliga håningshusen och fröhusets
sammansättning, utgöra slägtkännetecknen för denna täcka ört, som
at v. L innk, i anseende till blomsfjelkens och blomfodrets
form samt fröens f;iste, räknas till naturliga örtllocken;
Klocliformige (Campanaceas). Jussieu gör den närmare slägt
med sina Capparid.es; men ratta stället är ännu obestämdt,
v. LitfNK annvirkte att örten i Westmanland nyttjades
kokad i dricka mot halsbrånad och Gmelin, att den i
Siberien användes mot stranguri; uppgifter af hvilka
Läkaren likväl icke lär vänta stor nytta. Växten smakar litet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
