Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ACrAiucus Deliciosus.
Knappast lär någon Nation sätta mera värde på
Svampar än den Ryska. De äta ganska många slag och är det,
enligt uppgiften i Pallas Resa (T. i. p. 44), så väl som
efter mänga andras muntliga berättelser, sannolikt, att
ganska fä Svampar äro otjenlige att äta, då de rätt tillagas.
Emedlertid varnar dock smaken på råa Svampen ofta, och
rå«Jer lill lörsigtighet vid dess bruk. En del Svampar
bränna på tungan säsom starkpeppar, göra sveda och dra små
blåsor, då deras saft vidrör tungan, eller svamp amnet tug*
gadt, blandas med saliven. Riskan, ehuru länge räknad
icke allenast till de oskyldiga, utan äfven till läckerheter
på de förnämares bord, saknar icke egenskapen att väcka
en svag stickande smak på tungan, dåden tuggas rå, och
förtjenar således icke namnet Deliciosus, hvarpå Bolet.
edulis, eller1 liga Kosvampen med större skäl kunde göra
anspråk. Kokad och lagad förgår likväl bitterheten. — I
Ryssland skall man bruka att tillaga Riskor på* flera sätt:
lill ex. sedan skifvorna äro bortrensade, och den hinnan,
som omkläder hatten ofvanpå, borttagen, uppkokas vatten
med ganska litet salt, hvari de rensade svampbilarne
läggas och lå en gäng uppkoka. Detta vattnet afhälles, och
de således förvällda Svamparna läggas sedermera i ättika,
med något lagerblad och litet peppar samt’ kokas lindrigt,
lemnas att svalna, slås sedan i stenkruka, som lilltäppes
och lörvaras. — De kunna äfven färska 01I1 som nyss
nämdt är förvällda, stekas i grädda och smör. Eller ock
rensade, kokas de vid sakta eld med litet vatten, tills de
äro väl mjuka, då smör, persilja, peppar m. m. tillägges
och kokas vidare. — I såser och äfven lagade såsom cn
rätt, blandade med Champinjoner och andra ätliga Svampar,
förtäras de allmänt om höstarna ; inlagde på ett eller annat
sätt, förvaras de ofta för att användas till matlagning öfver
vintern. — Att Svampar innehålla färgämne, ser man
tydligen. Någre till ex. yl g. violaceus, färgar saliven violett
då den tuggas rå; andra förändra lärgen dä de brytas och
liksom anlöpa i luften; åtskilliga till ex. ylg. coccineus,
croceus m. fl. sönderkrossade, ge en saft, som färgar
papper med nästan lika så högröd färg, som Svampen sjelf
ägde förut. Anställda försök hafva bekräftat den gissning,
att man med Svampar kunde färga; men dessa äro ännn
för få och för litet varierade för att ge något allmänt och
säkert utslag. Det synes emedlertid som det vore nödigt,
att dertill nyttja unga färska Svampar, nyss plockade, tidigt
om hösten och fria från maskar. De försök jag i höst
gjort med Riskor till färgning, ge anledning till denna
förmodan. Risksaft med alun skall sätta gul färg på linne
efter Linders uppgift.
Tab. — hg. a. en ung Risksvamp. — b. en gammal
djupt skålig med koncentriska ringar och nedlöpande
skif-vor. — c. en ung, klufven i tu, för att visa stjelkens
ihålighet såsom pip. — d. skifvornas ordniflg»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
