Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NARDUS Stricta.
Ängborst. Stålgräs. Fintiskägg. Svinborst. Stagg,
Pd Finska: Ranta hejnä.
Sträet är slätt. Bladen många, tätt växande i
små tufvor (csespitosa), ganska smala,
4kan-tiga och spetsiga. Axet är i stråändan
ensamt, med blomstren ät en sida vända.
Linn. Fl. Su. p. 18. C!. 5- Triajjdr.-3:gyn. Lilj. St. Fl. s. 20. KJ. 5.
Jremakx iupinn.
Slagtet, som hax’ blott en Svensk art, igenkännes med
a:ne blomsterskål och intet blomfoderskal. Denna arten
växer i tufvor på sandiga och vata ställen , bland Ljung
och på ofruktbar jordmån, ymnigt i Norrland, Småland,
Skåne m. m. har mångårig, af tjocka trådar bestående rot,
och blommar i Juni. Stråen äro korta, qvarters höga eller
något deröfver, litet krökta ocli något kaniiga.
Bladen-äro hårlika; de vid roten ha uppblåsta, strekade och
hvit-glänsande bladslidor, försedda med kortare fjäll; upptill
utgrenande, ganska smala och öfverst fint ludna, nästan
blåaktiga. Axet, som äi* smalt, fint, spetsigt och rakt, har
långa smala blomsterskal, af’ hvilka det yttre är försedt
med borst; blommar om våren; torra axbärande slrån stå
ofta qvar året efteråt.
Svenska namnen på detta gräs uttrycka tillräckligt
dess styfva och sträfva egenskap, hvarigenom lian förslöas
och gräset blir för siåtterkarlen förhatligt. Inga
omständigheter tala till dess fördel, och nian är snart färdig att
titdömma det nr antalet af nyttiga fodergräs. Det kan ej
heller nekas, att gräset, såsom foderväxt betraktadt, förtjenar
visserligen ingen möda vid dess odling: och ehuru det ätes
af hästar, får och .getter, så är det likväl icke af dessa
skäl, som man här gör gräset bekant. Det är ofta lika
nödigt att känna ett grässlag som bör utrotas, som att
veta hvilka arter böra odlas; till de förra räknas detta
med mycket skäl, och lär icke af en omtänksam, kunnig
iandthushållare lemnas alt intaga ett fält, som, riktigt
odiadt och besådt med tjenliga fröslag, kan blilva mycket
mera lönande. Sättet att utrota detta gräs är såsom
vanligt med andra växter, och sker genom plöjning ocb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
