Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’XT>’
Fraxinus Excelsiots.
Infusion på barken, med vatten, synes mot dagen gul,
men mot ett mörkt föremål bläaktig; i denna blota
somliga tyget, som de ärna färga i Plattlummer (n:o cj5).
Pulvret strö somlige och olta med lördel på el.tka rötsår, i
synnerhet hos boskap. At Getter och Hjortar ges barken
som vinterföda och för lungsiktiga får blandas den
sön-derstött i Malörtsdekokt. — Lojven laxera lindrigt ock
;iro nägot urindriFvande. Piedan ifrån Dioscoridis tid, har
det vaiit bekant, alt deras utpressade salt ©ch sjellva
löf-ven hirska och sönderstötta, skulle tjeun mot ormbett.
Montin gaf invertes af saften med nagot franskt vin
blandad, ett spetsglas hvor halftimma; de stöLta och pressado
löfven lät han lägga på såret. Somliga ha tillika gifvit
bomolja och theriak, söm kanske verkat mest. Plinius anmärker
att ormar ej trifvas i grannskapet af Askträdet. Pä sår och
svullnader läggas stundom friska och stötta löf. Såsbm
vinterfoder åt hornboskap äro löfven nyttiga, men böra, för
att ej skada trädets grenar, afstrykas och ej brytas. På
Asklöfven finnes i varma länder och kanske vissa varma
somrar äfven hos oss, ett ämne, som tillredes af en insekt
(Chermes), enligt Modéers uppgift, och blir till utseende
som små kådaktiga gryn och till smaken sött. Detta
kallas Manna och hämtas väl egentligen på en annan art,
(Fraxin. örnus), i södra Europa, men finnes äfven på
andra trädslag; det nyttjas som ett lindrigt laxermedel.
I synnerhet i Skane, träffas ofta på Asklöf så kallade
Spanska flugor (Meloe 1. Lytta vesicator.), hvilka på
utbredda dukar kunna nedskakas och samlas. — Fröan ha
en stickande och nägot bitter smak och brukas stundom
af Sockerbagare att med socker öfverdragas; sådana
kanderade Askfrö likna insockrad kobeber till smaken.
Som-lige tugga om morgnarne Askfrö såsom preservatif i
fuktig cch töcknig väderlek. — J’eden är hvit, hård, seg,
vacker och ådrig; i synnerhet roten. Piunstafvar gjordes
mest af Ask. 1 Finland brännes af veden ett slags olja
eller tjära (Saarnenterva), på samma sätt som vid Björk
(n:o 80 Tom. 2. Till. s. x.) nåmdt är; och brukas mot
andtäppa , kolik, frossa m. m., men det bör ske med
försig-tighet. — Trädet skadar ej särdeles gräsväxten. Med
mogna frö och äfven med rottelningar fortplantas det lätt.
Fröen täckas med 1 tums djup jord, vattnas och rensas
från ogräs; plantorna utflyttas efter par år och tjena
såsom träd, i allér m. m.
Tab. — fig. a. en ensam blomvippa. — b.
hanblom-ma utan pistill. — c. honblomma utan ståndare. — d. en
2könad blomma; de 3 sista förstorade. — e. ett fröhus
som öppnat sig. — f. moget frö. — g. en qvist med
många hopsittande blomvippor. — h. qvist n)gd löf ocli
frttkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
