Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8 6.
Zostf.ra. Marina.
Tångblommorna ju o så besynnerliga, att de fortjena
cn särskilt uppmärksamhet. Det liar redan på sina
ställen blifvit anmärkt (n:o 173 &c.), att det konstiga
systemets grunder stundom äro otillräckliga och icke
allestädes fullkomligcn passande. Denna växt ger derpå ett
nytt och ganska öfvt rtygonde bevis. De mrst vanda
Botanister haf\a kke kommii ölverens om platsen lör den i
systemet. Von LikpÉ förde den till Gynandrien, lör
dess likhets skull med de slägten, som ha förlängdt
blomfäste, hvarpå ståndaie och pisliiler sitia om hvarannan.
Andra ha gi-!’ it den, än en plals bland Män^männingarna,
lin. ibland Grusen i 3;dje klassen, an ibland vattenväxterna
i den första eller TLmnänningurna. Men den <gtr
visserligen ingen af nämda klassers egentliga känm marken.
Likväl torde en nybegynHare, utan afseende på
sLåndar-nas läge, blott efter deras antol, lättast falla på den
tanken att yäxte.n bör aökas bland Mångmänningarna.
Sy-stematici må flytta den från en klass till en annan; vi
fästa oss med mera nöje vid dess blomnings-sätL Då
Naturen föres k ref sig den Isg, att med tom frömjöl gcra
honorna i växtriket fruktsamma, och tillika ville, att 01 ter
borde finnas äfv«n i vattnet: så blef det nödigt att
förekomma vattnets inflytande på fruktsöttningen hes de
växter, som deri lått sin uppehållsort. Derlöre lyfta sondiga
blomman öfver vattenytan medan befrödningen sker, och
andra ha fröredningsdelarna så instängde, att vattnet,
ehuru omgiivande dem, icke k na intränga. Sådan är
Tångblomman, som med sina frö gör hafsbottnen till en
äng för fiskar, snäckor ocfi meskkräk, hvari de dels dölja
sig undan faror, dels s£ka föda och lägga sina ägg.
Menniskan använder färsk Tång samlad, vederbörligen
torkad och blandad med hö eller halm, till vinterfoder
åt b )skap, som äta den gerna. Afven till taktäckning då
den skall uthärda 5i> år och deröfver; till gödsel på
åkrarne; stoppning i bolster och iyllning i såten mellan
stockar i trädhus, i stället för mossa; tiil inpackning af
glas Ofdi pustlin m. m. De flesta al dessa sätt till ’fångens
användande, voro redan för Dalechamp, i sinlid, bekanta.
Tab. ’— hg. a. ett stycke af blomhölstret öppnadt,
med stånd, samt fruktämne; forsloradt. — b. fruktfästet
blotudt från ena bladhinnan. — c. örtstjelk, rötter och blod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
