Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iSg.
SPIRAEA Ulmaria.
liLGoRT. Karsota. Karört. MjÖdärt. Algräs. Johan*
nisört. Majgräs. Lu Tit gräs. By t tegräs. MÖltagräs ?n. m,
På Finska: Fleiniruoho. Humalaheinä. Formu.
Myndijormu.
Örtstjelken är icke trädaktig. Bladen
penntagga-de, under hvitludna: småbladen dubbelt
sågtan-dade, det yttersta udda bladet är störst och
stundom 3deladt eller flikigt. Blommorna ha
många pistiller och sitta i knippform i toppen.
Linn Fl. Su. p. 170. C!. 12. Icosakdr. 5:gyn. Lilj. Sv. F!. s. 198.
Kl. 8. TjugemXnk. 5-5 qvinn. Murr. Anp. Med. T. 5. p. iao. Pharm.
Ulmariae Flores, Herba.
Elgörtens många svenska namn, olika for hvar landsort,
utmärka att växten är både al.män öfver hela landet, och
att den ådragit sig ett visst slags uppmärksamhet. Den
trifves bäst i ängar på luktiga ställen, i buskar, vid
bäckar och kärr samt blommar i Juni och juli. Pioten. som
är mångårig och trådig, uppskjuter 3*4 fots höga stjelkar,
hvilka aro fårade och bladiga. Bladen, inunder ådriga
och hvitaktiga af ett fint ludd, ha olika små blad;
blad-skärmarne äro tandade, åtskilda och nästan runda.
Blomknippan är mycket grenig och mångblommig, med små
hvita, starkt luktande blommor, som hysa hvardera C-S
pistiller eller stylar, samt få glatta vridna spiraiformiga
frökapsler. (Jfr. n:o 154).
För blommornas lukt och växtens resliga utseende,
har man utan tvifvel först funnit Elgörten i allmänna
lef-vernet något märkvärdig, och sedermera har den
efterhand, såsom gagnelig i utslags-sjukclomar, kommit
Apoteken bland medicinalväxterna, fastän den nu mera
ar afiagd. Blommorna ansågos såsom svettdrifvande och
ga fs infusion på dem, gjord med hett vatten, för att
påskynda koppornas eller meslingens utbrytande, då dermed
gick långsamt. I lika afsigt förenades med dera? bruk,
svafvelblommor emot skabb, som slagit in i kroppen. —
Såsom innehållande garfämne, skulle växten kunna vid
Garfverier och Hudars beredning användas. — Bland Bo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
