Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R.UMEX Acetosa,
Ängsyra. På Finska: Suolakha. Snola-ruoTi&i,
På Lappska: Juemo. Joemo.
Bladen äro aflångt pillika. Han- och
Hon-blommor växa på särskilta stånd; fröskalen
aro rundade och ha en kornlik upphöjning.
Linn. Fl. Su. p. iig. Cl. 6. Hexandr. 3:gyn. Lilj. Sv. Fl. s. 174.
Kl. 7. Tiehäss. 5:qvinn. Kalms Boliusl. resa p. 190. J^allen. om
Nod-brödsämne s. 14. JRlurr.’ App. Med. Tom, 4* p* 548» Pharm. Acetossc
Radix, Folise.
id iKo 161 äro de allmännaste for Syrslagtet antagne
kännetecken anförda. Ängsyran har mångårig, greni-g
rödbrun rot; trind, strekad och bladig stjelk. liotbladflft
äro trubbiga och med stjelk försedda; örtbladen spetsiga,
något vågiga, och omfatta örtstjelken. Biomvippan är
grenig med blommor, som.silta i hallkrans kring stjelken.
Hanblommorna, som tidigt fälla ståndarne, ha 6 blombla-d
eller om man hällre vill kalla dem blomfoderflikar;
honblommorna ha blott 3 blomfoderblad, inga blomblad
(hvilket hittills ej blifvit anjnärkt) och 5 fruktämnen, med
ett stjernlikt, ludigt eller slarfvigt märke. Fröskalen äro
rundade, helbräddade och med en kornlik knöl försedda
Den växer till } alns höjd vid pass, allmän på ängar och
åkerrenar och blommar i Juni och- Juli. Inflyttad i ged
trädgårdsjord blir den större, frodigare och kallas Syra.
En besynnerlig förändring ifrån södra fjälltrakterna och
känd hos oss under namn af Sva7isk Syra, planteras ocfe
förekommer ofta i våra trädgårdar.
I allmänhet sagdt liknar denna till sina egenskaper
Harsyran (n:o 10), och skulle kunna i dess ställe användas.
Bladen innehålla ett salt, likt Cremor Tartari, men surare
och i vatten lättlöstare. Växten är således kylande,
törst-släckande och motstående röta. Skörbjugg har ganska
ofta med Ängsyran blifvit botad, hvilken nyttjas då på
{lera sätt; utpressade saften ensam, eller med mjölkvassla
har i synnerhet visat sig förmånlig; den kan äfven förenas
med Kokleari (n:o 87). Vid långa sjöresor, fordom mera
än nu för tiden äfventyrliga för skörbjuggens skull, har
man till dess förekommande eller botande, föreslagit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
