- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 3 - Plansch 145-216 /
206

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ANTIRRHINUM Linaria.

Sporrblomma. Flugblomster. På Finska: Ahde-pellava.

Örtstjelken är rak, med blommor sittande i
axform och i toppen. Bladen sitta tätt, äro
smala och lansettlika. Blomfodren äro släta
och kortare än blomsporren.

Linn. Fl Su. p. 217. Cl. 14. Didtnam. angiosp. Lilj• Sv. FI. S,
261. Kl. 11. TvÅväld. med täckta frö. Pharm. Linaria: Herba.

Af detta slägte, som har 5deladt blomfoder, blomma
med nedstående och håningbärande bas, samt 2 rum
i-fröhuset, finnas arter med och utan blomsporrar, med
bredare eller smalare blad, rak och styf örtstjelk och
utgöra derefter egna underdelningar. Deras naturliga
örtflock kallade v. Linn É Maskerade blommor (pl:ee pers:ae).
Denna arten har krypande mångårig, något trädaktig rot,
med upprätt, trind, mest enkel örtstjelk, som bär smala
helbräddade strödda blad och ett mångblommigt rakt
blomax. Blommorna äro stora, vackra, gula med små
blomstjelkar och ha brandgul luden öppning, och
sylfor-mig sporre, som är vid pass 5 gånger längre än
blomfoderbladen. En artförändring (Ant. Peloria) af denna
förekommer, liksom af andra i detta slägte, med likformig
eller trattlik blomma, som är 5klufven, med hopdragen
öppning, 5 ståndare och 5 håningshus samt 1 pistill.
Orten blommar i Juli eller Augusti, och växer helst på
steniga, upphöjda, torra och magra ställen, på åkerrenar,
ängar och dylikt.

För luktens skull och slägtskapen med andra giftiga
växter, har denna blifvit älven misstänkt. Den har en
obehaglig, något bäsk smak och brukas blandad i mjölk
att dermed döda flugor. Det torde vara rådligast att
icke bruka den invertes, ehuru fordom dess nytta hos
Auktorerna omtalas såsom urindrifvande, laxerande i
vattensot och gulsot. Många deremot bekräfta dess utvertes
gagn mot värkande hemorroider; dertill nyttjas
blommorna stötta och med svin fe 11 eller osaltadt smör gjorda till
en salfva, som med litet kamfert, strykes på linneskaf
och lägges på lidande stället. Dr. Hamnerin har med 4
delar af Sporrörtens blommor och 2 af Kungsljusblommor
(n:o 79), infunderade i hett vatten och drucket flera
Té-koppar om dagen, botat långvariga kroniska utslag.

Tab. — fig. a. vanliga Sporrblomsörten. — b. dess
blomma öppnad. — c. en artförändring, beskrifven under
namn af Ant. Peloria. — d. dess öppnade blomma med 5
blomsporrar eller håningshus.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:28:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/3/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free