- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 3 - Plansch 145-216 /
230

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TULIPA Sylvestris,

Vild Tulpan. På Finska: Metzu Tulpani.

Örtbladen äro lansettlika. Blomman något
lutan de , ensam, med Skantigt irubbigE märke
och \id basen ludna ståndare.

Linn. Fl Su. p. 106. Cl. 6. Hkxanjbr. i:gyn. Lilj. Sv. Fl. s. 138.
Kl. &. Sbxmäkn. i:<jvinn.

V^id Naturens första stora utsäde, till prydnad för jord-*
ytan och nytta för dess Inbyggare, hafva frön till denna
vackra blomma troligen icke fallit inom Sveriges gränsor.
Men tid efter annan, och igenom Naturens mångfaldiga
utvägar att gifva sina alster mera utrymme och utvidga
deras uppehålls-ort, har denna Tulpan-art i Skåne blifvit
liksom vild. och växer af sig sjelf ymnigt inom Carlbergs
trägård. Den finnes likväl ännu sällan långt ifrån hus och
städer, hvilkas grannskap växten såsom af ett slags
tillgifven-het ännu vill försköna. Utan tvifvel har den, liksom
många andra örter, från våra trägårdar kommit att i ängar
och på närliggande platser fortplanta sig sjelf, hvarigenom
Svenska Flora årligen blir rikare. — Roten är mångårig^
lökformig och tjock, samt sätter en ny lök lägre ned hvart
år, ända till alns djup i lös jord, då de öfra småningom
dö bort. Smärre lökar afsöndras på sidorna af de större,
hvarigenom antalet beständigt ökes. Örtstjelken är enkel,
rak, midtpå bladig och spetsad mot roten. Bladen sitla
till skiftes, äro spetsiga, nästan stjelkomfattande och
fclå-gröna. Blomman är gul, utanpå grönaktig och
välluktan-de; blombladen elliptiskt lansettlika och sakna håningshus.’
Ståndarne äro plattade med lösa knappar, som kunna
vridas,’ ikring, äro aflånga och gula; under ståndarnes ludd
vid deras baser finnes håningen förvarad. Fruktämnet är
Skantigt med derpå direkte fästadt märke. — Den
blommar i Maj och Juni; men finnes mera sällan planterad i
trägårdar än den större ofta brokiga Tulpanen (Tal.
ge-sneriana), som den liknar. Deras gemensamma
slägfka-rakter är en klockformig 6bladig blomma; intet blomfoder;
mgen styl; fröhus med 3 rnm öfver blomman och platta
frö. Naturl. örtflock, kallas Liljei’nxter (phas Liliaceas).

Det är troligt att dennes så väl som Trägårdstulpanens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:28:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/3/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free