Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äo3.
ERY SIMUM Al liari a.
Hvitlöks -KRASsr. På Finska. Kynsilau-kan-yrtti.
Örtstjelken är rak, bladig och nästan en!
Bladen äro hjertlika, tandade och ha bladstjelkar.
Linn. Fl. Sv. p 254- Cl. r5- tetudw. sillquosa. Lilj. Sv. Fl.
S. 277. Kl. ra :7 y n v a t. d. Iångskid. K- J’ett • sik. Hanul. 1750. p. 103*
Murr App. Med. T. 2. p. 517. Curiis Fl. Londin. J?harm. ^Alliarise
Herba.
Detta ar den 3:clje arten af Kras<-slägtet, som Svenska
Botaniken hittills meddelat ( c,r* n:o u6—i£>’i ) ; ’id avti lörst
anförda, finna? slägtkarakteren och na;urliga örtflocken
nämda. Kvitlökskrassen delar, med n-Wa fa andra växter,
utoiii Lökslägtet, egenskapen 3’ lukta smn hvitlö k, hvaraf
den iau sitt namn Vid en ailnv.n öfversigt af de natu,’iga
föremålen och joiiiarrls d^m emellan, 11 ■"tt-■ oss gar i<.a
ofta bevii ph den sanning , att ratuven förbehållit sig
frihet, att li1.som låna egenskaoer .,1 en k;ass eller slägte , f<>r
att tilldela dem åt tn och annan ö’t, som efter til antaget
system iått sin plats i en annan aHä^se klass. Man skulle
väl knappast vänta att ibland FrTskidacle växterna, till Ii
vilka alla arter af det bekanta Kåislägtet höra, igenfinna
lökväxternas egna lukt, och än mindre att denna skull-
if-fas äfven bland Svamparna. Denna växt ger ex mpel på
iörra händelsen och ioksvamp^n (n:o 79) på d>n scdnare.
Man igenkänner lätt Hvitlökskrassen iärsk, på lukten, i
synnerhet om den gnuggas, och på bladens form; dess
upprätta örtstjelk är strekad och hela växten är glatt ocli
något glänsande. Blommorna äro hvita och utslagna i Juni
och Juli. Fröskidorna bli ganska långa och syllikt spetsade.
Roten är 2-årig, eller enligt somliga årig, hvit, tappformig
och med trådiika rötter försedd, samt trifves bäst i
skugga vid buskar, på god, fastin ofta stenbunden jord allinäfl*
Sco/joli flyttar den till Sisymbrii-slägtet.
I Läkarekonsten är växten allagd. Den nyttjades
fordom såsom ett retmedel, lindigare än lök, och tillskref
man den en lösande, svett- och urindrifvande kraft.
Ut-vertes väntade man af dess bruk nyttig verkan mot
rötsår. Såsom köksväxt har den blifvit använd i såser och
sallat. Raj berättar att sotnlige bruka äta bladen på
smör ocli bröd. Hvad för öfrigt äldre Auktorer (Camera-
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
