Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211.
SALIX Viminalis.
Korgpil. Tysk pil. Tyskt vide. På Finska: Koripaju.
Buskgrenarne äro långa, smala och mjuka.
Löfven smala, lansettlika, långa, spetsade,
hel-bräddade och inunder fint silkesludna.
Linn. Fl. Su. p. 555. Cl. 22. Dioicia. 2:andr. Lilj. Sr. Fl. s. 002.
Kl. 15. S.uisvlie. Åtskilde. Hängblomstrige med han- och bonblomster
pa särskilta träd. K. Pair. »S/Hush. J. 1780 lebr. s. 58*
CZ^m naturen efter en viss form, som man kunde kalla
Siägtform , haft lättare att tid efter annan utbilda ett stort
antal arter; elier om hon, framför andra, föredragit
somliga Slägter till inrymmande af många arter: så hör det
talrika Pil- eller Säigslägtet visserligen till dessa. Den
redan vid n:o gS beskrifne Sälgen utgör en af detta
slägtes arter, och svenska Flora räknar troligen omkring
5o sådana särskilta, af hvilka man skulle kunna, för att
lämpa sig efter vårt språk, kalJa Sälgens närmsta
slägtin-gar Sälgarter och de öfriga, som mera likna Pil, med dess
namn; "Yidjearterna, kunde i anseende till buskformen en
dast få detta namn, men gränsorna dem emellan bli svåra
att noga bestämma. Slägtet igenkännes med i-5 ståndare
och en håningförande körtel midt uti hanblommorna; med
2 märken; fröhus, som är 2skaligt och har 1 rum för
många fjunförande frö. Intetdera slaget af blommorna har
blomblad, men båda ha ett mot blomfoder svarande
hängefjäll. Hiingblomstrige växter ( phas amentacea;) kallas dettar
slägtes naturliga örtflock. — Korgpilen växer som buske,
xned ganska långa, smala och smidiga grenar, på hvilka
löfven sitta spridda, något upprätta, med korta Iöfstieikar
försedda, nära qvarters långa, på öfra sidan gröna ocli
glatta, inunder hvita, silkesludna, med en tydlig rak nerv
och många smärre ådror, som gå paralelt.
Bladskärmar-marne, då de finnas, äro smala och lansettlika.
Blomhän-gena, som utspricka lörr än löfven, äro cylindriska, med
rundade, något trubbiga och ganska ludna fjäll. Ståndarne
åro gula. Fröhusen äggformiga, utan stjelkar, något
silkts-Judna. Honans styl är jemnsmal, cylindrisk och lång.
Märkena äro spetsiga, fna och allmännast dubbla såsom hos
andra Pilarter. I södra Sverige och mest vid byar, der den
förmodligen i början biifvit planterad, växer Korgpilen n»
allmän cch blommar i Maj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
