Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ii 4*
THLÅSPI Arvense.
Penningort. Skillingfrö. Taskgräs. Trädlök. Pu Finska:
Tilaannousemisen - ruoho. Tasku - heinä.
Örtstjelken är grenig upptill och bladig. Bladejz
aflånga, tandade och glatta. Fröskidorna
runda, hoptryckta och släta.
Linn. Fl Sa. p. 226. Cl. 15. Tetradyn. siliculosa. Lilj. Sv. Fl.
S. 275. Kl. 12. Ftrväidige, kortskidade. J\hirr. App. Med. Tom. 2.
p. K. Vett. Ah Handl. 1750. s. 100. — 1766. s. 269.
(jenom de anförda Auktorer är växtens rum i artificiela
systemet tillkännagifvet. I det som kallas mera naturligt,
har den sin plats ibland Fröshidade växter (pl:as siiiquosae).
Slägtet liar en ornvändt äggformig, i yttre kanten urnupen,
fröskida , hvars valvler eller fröhus-skal likna något en båt
ined köl midt i, inneslutande många frö. Den art här
an-föres, växer på årig, liten rot såsom ett nog allmänt och
förhatligt ogräs på åkrarna, lär glatta stånd af i alns höjd
och blommar i Juni eller Juli. Bladen äro vid basen pil
lika och till hälfren stjelkomfattande. Rotbladen ha stjelkar och
äro trubbiga. Blommorna äro små och hvita, med
helbräddade blomblad. Fröskidan är hjertlik, nästan rund med
utbredda tunna kanter. På mager jord skall den träftas med
lansettlika och nästan helbräddade blad.
Fröen, som äro små, svarta, något hoptryckta och med
koncentriska strek , smaka skarpa och något likt lök. De
ge ymnigt olja; men i medicin, der växten fordom iemte
så mycket annat onyttigt och öfverllödigt varit brakad, kan
den rätt väl umbäras. Senapsfröen äro bättre och säkrare
att i dessas ställe tilJita. Örtens löklika lukt och smak
igen-hnnes i mjölk, smör och ost, då mjölkkorna äta ymnigt
Pen-ningört, och sjellva köttet lår löksmak om slagtboskap
nyss förr än de slagtas förtärt växten. Likväl återvinner
mjölken inom 2-0 dar sin naturliga smak , om korna få
annat gräsbete. Fåren sägas ieke äta Penningörten. Att
växten skulle lördrifva vägglöss ur rum och sädesmaskar
utur spannmålsbodar, är väl uppgifvit, men lär icke
kunna anses som säkert. Det så kallade Skärjjrö, som i
Bygg-ningsbaikens 8:de kap. 4-’de §. såsom ett skadligt ogräs
omtalas, och hvars utsående i annan mans åker straifas
med förlust af ära och med penningböter dessutom,
synes med mera skäl angå denna ört än Orobanclte major,
hvilken svårligen låter med frö fortplanta sig, men har i v.
Linnés flora Svec. blilvit kallad Skjerffrö.
Tob. — fig. a. fullkomlig blomma — b. blomma utan
blomblad — c. fruktämne med märke. — d. ståndare och
pistill, sedda på ena sidan — e. de samma sedda från en
annan sida — * * \isar att stjtlkun der blilvit aiskurtn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
