- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 3 - Plansch 145-216 /
286

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21 6.

CAREX Vesicaria.

Blås-starr. LappsTiostarr. På Finska: Lapiti-sara,
På Lappska: Kapmocksuini.

Strået är hvast, 5kantigt, med breda blad. Axen
kortstjelkade, tjocka, cylindriska och
nedhängande. Hanaxen ha stjelkomfattande,
långa,bladlika blomskärmar. Fröhusen äro allånga,
uppblåsta, i ändan syllika med 2uddiga spetsar.

Linn. Fl. Sv. p. 535. Cl. 21. Monoeci a 3:andr. Lilj. Sv. Fl. s. 29.
Kl. 8. Täemahhikgak med han- och honblornster åtskilda på samma
stånd.

n

J-^et har redan vid Sandstarren (n:o i56) blifvit anfördt,,
livad som angår Starrslägtets allmänna kännetecken.
Denna art liar mångårig krypande rot, alnshöga strå med
skarpa kanter, raka, spetsiga ocli i kanten sträfva blad.
Blomskärmarne äro utan slidor, räckande öfver strået ocil
likna blad. Hanaxen äro 2-0, smala och spetsiga, med
smala lansettlika blomsterskål. Honaxen äro 3-/{j korta,
trubbiga, med äfven lansettlika spetsiga blomsterskal och
pistiller med 5 märken. Fröhusen bli något utspärrande
och längre än b omsterskalen , äggformiga , spetsade ,
uppblåsta, glatta och gulaktiga, med 2klutven spets. Fröet
är litet, 3kantigt, kort, utan stjelk, med en ganska lång
styl. — En artförändring, som af somliga blilvit såsom
e-gen art ansedd, har mindre uppblåsta och spetsiga fröhus
och ax, som sakna axstjelkar samt har långa honax. —
Blås-starren växer allmänt vid diken och på fuktiga ställen,
och blommar om våren i Maj eller Juni.

Alla Starrarter böra tidigt afslås, att de ej måtte bli
lör sträfva och styfva till foder; boskapen äter dem väl,
men hästar undvika dem, i synnerhet då stråen äro fullväxta
eller torra och styfva som halm. Lapparne bruka
allmännast detta grässlag att lägga uti sina så kallade pjexor eller
skor; de bulta och gnugga det mjukt samt anse gräset,
torrt, såsom bidragande att om vintren bibehålla varmen,
och om sommaren att förekomma olägenheterna af fotsvett,
samt hålla lotterna torra då de genomvandra kärr eller gå
i vatten. Al gräset snos smalare och tjockare rep, tjenli-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:28:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/3/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free