- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 4 - Plansch 217-288 /
42

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

227*

ONOPORDUM A c an THiuM.

Bomullstistel. Sempertin. På Finska: Pistonpuu.

Blomhufvudet har uppsväldt blomfoder> hvars
fjäll äro utspärrande med långa syllika
spetsar. Bladen äro aflånga, nedåt stjelken
löpande, flikiga, groftandade och ludna; ha i
brädden syllika taggar.

Linn. F!. Su. p. sgs Cl. 19- Stnge^ej. polygam. »qual. Lilf. Sv.
Fl. s. 552. Kl. i5- S vi gr An. lika svågerlag, med alla småblomstreti
pipiga och nästan klotrunrlt blomfoder. Murr. App. Med. Tom. 1. p. 87,
Vharrn. Cardui tomentosi Herba recens.

Växten , livilken är beklädd med ett bomullslikt ludd
som lätt borttages, liknar vanlig Tistel (Carduus),
hvar-ifrån den likväl till slägtkarakleren är åtskild genom ett
uppblåst blomloder, med utspärrande syllika blomfoderijäll
och ett pipigt blomsterfäste , som liknar bikakor , lörsedt
med några fina hårlika fjäll. Bomullstisteln har en
tapp-formig 2-äng rot, och växer i Upland, kring Stockholm
och äfven i Skåne, helst på torra hårda ställen vid vägar
och hus, gamla murar och ruiner. Den blommar i Juli
och Aug. och räknas till naturl. örtHocken : Växter med
Sammansatta hlotformiga blommor (pl:ae compos, capitatas).
Örtstjelken är rak, stundom 2 alnar hög och dcrölver,
grenig, synes ofta /(.-kantig eller vingad af de nedåt
löpande bladen, som ha stora flikar och taggar i brädden; de
större ådrorna eller nerverne sluta sig med en bred tand
och en sy 11 i k gulaktig spets eller tagg. Grenarna äro
äfven taggiga. De purpurröda blommorna växa upprätta
och äro ensamma i toppen af stjelkarne. Blomfodret är
klotformigt, uppåt hopdragit med sylformiga i spetsen
gulaktiga fjäll, som utspärra åt alla sidor och Iia ett fint
ludd emellan sig. Blomfästet, som synes när fröen äro
borttagne, liknar något en bikaka, hvars skiljeväggar äro
upphöjda till spetsiga hårlika fjäll. Fröcn äro omvändt
äggformiga , något hoptryckta, svartbruna och glänsande.
Fröfjunet är ojemt, sträft och affallande.

Hos flera Auktorer är denna växtens nytta mot
kräftskador omtalad och ofta berömd; likväl har dess bruk,
jag vet ej af hvad orsak, till en tid varit liksom aflagdt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:28:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/4/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free