Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229*
Pyrus Malus.
nom en duk, medan det ännu är hett i rosenvatten och
upplages n.tr det kallnat. Man berömmer denna
biandning mot hudlöshet al sriufva, smärre brännskador orh
blinda hemorroider; den skall ock struken på händerna
göra huden lin och hvit. Applen kokade med rödt vin
till gröt, tjena som omslag i linne på blinda verkande
hemorroider. Stekta äpplen, friade från skal oeii
kärnhus, kramas sönder tiil en gröt och nyttjas med fördel i
fint linne att ljumma lägga på inflammerade och röda
ögon. På syrliga oskalade äpplen, som rå sönderskäras i
biLar, slås kokande vatten och lemnas i postlinskärl
att stå några timmar i het aska; vattnet alhulies ocli ger
med socker en angenäm dryck, som i synneihet i febrar
är lörmånlig. En vinaktig, smaklig- och helsosam dryck
kallad Cider, bcredes af Äpplen, liksom Verry af Päron.
Deri mogna alplockade frukten får ligg^a under tak i skugga
flera dar, till dess den kommer liksom i svettning, då
den söndermales eller krossas med trädklubbor; den
lemnas da en eller par dagar att bli mera mjuk och mör;
och pressas sedan genom påsar, dock ej för starkt,
emedan Cidren deial blir bäsk. Utpressade saften förvaras
att jäsa, helst i fat eller kärl, som hyst vin, och nog jäs—
ningsrum måste lemnas. När Cidren klarnat, aftappas den,
hvilket sker stundom efter en eller 5-4 månader. Cider
al söta äpplen eller tidigt mogna, surnar förr, då den
kan nyttjas som ättika, än den som beredes af frisk,
mogen och sen höslfrukt, som kan oskadad förvaras par år.
Efter jäsningens slut, då Cidern är klar, kan med
tillsats af bär t. ex. Hallon, Slånbär m. m., smak ocli lärg
lörbättras. Af fruktens tjenlighet beror Cidrens godhet;
men sämsta Vildapel-frukt ger god Cider, blotiden är
mogen. I Devonshire tillredes mycket Cider och i
Her-fordshire på en trakt af vid pass i’ svensk mil i fyrkant,
bereddes inom ett år 5o,ooo stora fat Cider, af vildt
växande äppelträds-frukt. Drycken är dessutom nyttig i
skör-bjugg och åtskilliga utslagssjukdomar. Af omogna äpplen
destilleras brännvin ; och sönderstötta äppelkärnor ge god
smak åt detsamma. Både Hastar och Svin äta gerna äpplen.
—- Extraktet af barken på Vildapel, skall enligt Buchholz, hysa mycket
al den kraft, som motstår röta. Mel laubarken, kokad i sjövatten, sätter
gul färg på alunbetadt linne och äfven enligt v. Linnk pä ylle. Lcifven
ätas af boskapen, också såsom vinterfoder. Trädet förqväfver ej
gräsväxten och planteras i Keut på åkrar och ängar; och som träden bära sen
liöstfrukt, blir den ej mogen förr än säd och hö redan äro inbergade.
Virket eller Veden är stark och härd ocli brukas lill hushållsbehof,
qvaru-Iijulskuggar, bössor i vagnshjul, m. 111. så väl som af Snickare. Kärnorna
af Vildapelfrukt kunna äfven säs , för alt i brist på bättre , lå stammar,
livari man kan ympa bättre sorter. Om Trädets odling, skärning rn. m.
5e Tlädgårdibocker, som afhandla dessa ämnen och Sv. 13ot. T. 3. Till. s. xn.
Tab. — lig. a. blomma utan blomblad, med en qvarsittaude ståndare.
»— b. ett tversföre genomskurit äpple. — c. ett dylikt längsefter klufvet.
— d. en kärna; alla i naturl. storlek. Originalet växte vildi på en äng på
(GotUaudj fruktens figur är lånt af Jiiiglish Botany.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
