- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 4 - Plansch 217-288 /
62

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VALERIANA Locusta.

Vinter -Valekian. Vinterrapiinsel.

Örtsljelken är 2-delad, med tunglika, nästan
jemnbreda , oftast helbräddade och något
trubbiga blad. Blommorna hysa hvardera 5
ståndare.

Linn. Fl. Sa. p. 12. Cl. 5- Triandr. i:gyn. Lilj. Sv. Fl. s. 59- K-l.
4-Fybmänk. i:qvinn.

I-Jinnéska växtsystemet är utan tvifvel bland de
fullkomligaste i Naturalhistorien, men lemnar likväl icke allud
karakterer för ett naturligt system; ty då borde växter,
som hafva lika utseende och egenskaper med dessa ,
förena det konstiga systemets kännetecken för en och
samma klass. Men ibland växterna, som i alseende på
fröredningsdelarna höra till 3:dje klassen, förekomma
sådana , som i det naturliga systemet icke kunna inom en
och samma klass upptagas. Vinter-valerianen och Gräsen,
äro hvarandra mycket olika till yttre utseende, men höra
dock till 3:dje klassen för sina 5 ståndares skull. —
Valerian-slägtet igenkännes med 2-bladigt svepe i stället lör
blomfoder som saknas; pipig blomma, som har ett 5-klufvit
blomblad och vid basen på ena sidan en knöl samt sittei?
ofvanför fruktämnet, hvilket får vanligen ett frö.
Vinter-valerianen har en kort 2-grenig stjelk, eller som delar sig
i 2 och 2 grenar, hvilka äro utbredda. Bladen äro
grågröna, bleka, omvändt lansettlika eller smalt tunglika;
oftast helbräddade, fint håriga, stundom likväl sågtandade
och på åtskilligt vis flikiga. Blommorna äro små och
blåhvita. — Denna åriga växt finnes på öppna torra ställea
i Skåne, på Öland och äfven kring Stockholm, och
blommar 0111 våren i Maj eller Juni. Räknades af von
Linne till Naturl. örtflocken: Viixten. med hopsittande
blommor (pl:a; «ggregata^).

Den nyttjas i England, Sverige och flerstädes såsom
sallat först om våren , och kallas hos oss Rapunsel. På
många stäilen i Sverige blandas den vårtiden bland
grönkål och utgör en helsosam mat, hvilken likväl, så väl som
andra grönsaker, icke är särdeles födande. Då den
planteras blir den icke allenast mycket större än den
vildt-växande, utan får ock flikiga blad och är underkastad
od-lad<* växters föränderliga skapnad.

Tab. — fig. a. blomma med fruktämne, förstör. — b.
fröhuset, i naturl. storl. — c. detsamma förstoradt. — d,
de 2:ne frö, som finnas i fröhuset.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:28:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/4/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free