Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
zZy.
ASTRAGALUS Glyciphyllus.
LaKRIS-AsTR AGAL.
Örlstjelken är kulliggande, med nästan
Skantiga, båglikt krökta ärtbaljor. Bladen äro
längre än blomstjelkarna, och småbladen äro
ägg-formiga.
Linn. Fl. Sv. p. 256. Cl. 17. Diadeipb. io:andr. Ejusd. Resor i
Sverige på fl. st. LilJ. Sv- Fl. s. 3a5- Kl. 14» T yÅkvlie med ärtbaljor.
Sibirien är så rikt på arter af detta slagte, att ont hvar
och en organisk kropp, ifrån början haft en viss stamort,
hvarifrån dess individer sedermera uibredt sig: så synes det
som de Heste Astragaler, genom naturens mångfaldiga
utvägar att kringsprida fröen, blifvit ifrån Sibirien tili andra
länder fortplantade. Denna arten är likväl nu för tiden
hemma äfven i södra Sverige, England och fl. st. samt
träffas mest vid foten af berg, i skugga, vid åkerrenar,
vägar och på kalkaktig botten. Dess slägtkarakter är att
ha tjock ärtbalja med 2 rum för frö och räknas till naturl.
örtflocken Artväxter ell&r Fjäril-lika blommor (plras
papi-Jionaceae.) Roten är mångårig, lång och grenig, med
krokiga, trinda, fårade och finthåriga stjelkar. Bladen ha
många äggformiga eller elliptiska småblad, äro penntaggade,
med ett udda småblad och glatta. Bladskärmarne äro
stora, något tandade och äggformiga. Blomstjelkarne ha
många gula blommor i form af ax. Blomfodret är
klock-likt, snedt och glatt. Ärtbaljan är krökt, äkantig,
cylindrisk, glait och hyser många frö eller ärter.
Det är redan anmärkt, att denna klassens växter äro
begärliga såsom foder för Boskapen (n:o i3G); och lär man
lätt påminna sig huru gerna de äta Vicker, Klöfver och
flera dylika. Men denna utmärker sig ibland alla för sin
söta smaks skull, som gör den af kreaturen mycket
efterlängtad. Den kan således till boskapsfoder med fördel
odlas, helst ibland buskar och småskog och på
kalkbun-den eller stenig j-ordmån. Roten innehåller ymnigt
socker-ärnne och kan deraf, igenom kokning, erhållas en söt
massa eller extrakt, som liknar Lakris, hvaraf anledning är
tagen till namnet Lakris-astragal. Att den rätta
Lnkrisväx-ten (Glycyrrh. glabra) kan odlas i Sverige har M. Trievald
i K. Vett. Ak. Handl. för år 1744* s< 224., genom
berättelse om sina försök med dess planterande, bevisat.
Tab. — fig. a. en blomma. — b. seglet. — c.
vingarna. — d. kölen. — e. blomfodret med pistill eller
fruktämne och ståndarna. — f. en öppnad fröskida med ärterj
allt i naturlig storlek. Originalet växte vildt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
