Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24t
Rueus Caesius.
smidiga , nästan jemnsmala, och blåaktiga buskstjelkar
och kallas i Skåne på många ställen Åkerbär; men de
finnas äfven kring Stockholm, i Carlbergs trädgård och
flerstädes, ehuru sällsynta. Busken blommar i Juni eller Juli,
och får mogen frukt när säden är skuren i September.
Stjel-karna, som äro taggiga, slå rötter, och äro efter min tanka
mera kulliggande eller krypande än någon af de andra
jiämde arternas. Löfven äro Sdelade och ehuru under
håriga, dock icke gråaktiga såsom på Hallonbusken;
småbladen variera något till figuren, men äro inskurna och
sågtandade; de yttre eller på sidorna sittande ha inga
bladstjelkar och äro ofta försedda med en och annan flik.
Bladskärmarne äro Iansettlika. Blomstjelkarne äro ludna,
taggiga och ha på öfra sidan en otydlig fåra. Blomflocken,
som sitter i ändan på stjelken, har ej många blommor,
men ludna och fint taggiga stjelkar. Blomfodret är
silkes-ludet, lång-smalt, spetsadt och utbredt. Blombladen äro
hvita, tunna och vågiga. Frukten, som kan hända bäst
åtskiljer de här nämde 3:ne arterna, är på denna
sammansatt af olika antal småbar, hvilka dock ej äro månea,
men stora och bilda, liksom Stenhallonsbär (R. saxatilis),
sällan en regelbunden Hallonbärsform. — Björnbären (R.
fruticos.) äro äfvensora Hallon, sammansatta af många och
smärre småbär, mtn de formera en ordentlig figur, hvilken
liknar ett något kägelformigt halfklot; den är såsom
mogen, angenämt syrlig och med en blå färg, lik ett fint doft
eller dagg öfverdragen. (Jfr n:o iSi m. 11. af detia slägtets
arter).
Nyttan af denna Buskens frukt är den samma som
vid de förut beskrifna arter nämdt är. Hvad smaken
angår. är den i de flestas tycko icke så angenäm som den
\i Hallon och Björnbär, men visserligen icke obehaglig,
och kan med fördel insyltas och äfven ätas färsk, med
vin, eller mjölk, grädda och socker; äfven som den kan
läggas på vin att ge det en ovanlig smak och färg.
Bu-skarne gifva sällan ymnjgt frukt, dels emedan få frukter
finnas på hvart stånd, dels emedan småbären j)å hvar frukt
ej äro många.
Tab. — fig. a. blomfoder med pistiller och en
ståndare; de öfriga delai na äro borttagne. Originalet växte
vildt på G’»tilpnd och kallas der Psalmbär, ett namn som
v. Linne i Gottl. Res. s. i&i tillägger Ruo. casjius,
hvil-ket äfv^n g< r anledning att tro den här afritade vara
v. Linnes R. cersiu».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
