Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ASPERULA Tinctoria,
Färg • Myssja. Färgmadra. Madra.
Örtstjelken är sia k och grenig. Bladen äro
jemnsmala; de nedra 6 och de midtpå stjeJken
sittande 4 i krans, och de öfversta mot
hvarannan fastade. Blommorna äro merendels
Sklufna och ha 5 ståndare.
Linn. Fl. Sr. p. 43* Cl. 4- Tetramdr. i:gyn. Ejusd. Ol. oeli
Gottl. Resa s. a3S* Lilj. Sv. Fl. s. 61. Kl. 4* Fy a;>i Å n n. K. Vett. Ak*
Han dl. 174a. s. 20.
C
Olägtkarakteren och naturliga örtflocken, til! hviiken de
2 i Sverige vildt växande Myssjearterna räknas, har redan
vid n:o 2x8 elfer Myssjeorten blifvit anförde. Färgmyssjans
örtstjelk är så mjuk och slak , att om den icke af andra
kringstående växter får något stöd , är den kull-liggandr
utåt jorden. Roten är röd och mångårig, växer i små
knippen och blommorna utspricka i Juni månad. Stjelkarne
äro greniga, ofta 2delade, raka och 4kantiga. Bladen äro
smala, långa, sittande i krans kring stjelken och flera till
antalet nedåt roten än uppåt, der stundom blott 4
finnas, då deremot de medfersta bladkransarna kunna bestå
ar6 eller 8 blad. Blomstjelkarne utgöra små hvita
parasollställningar med Sflikiga, (stundom 4fhkiga) blommor,
som hysa 3 ståndare. I anledning häraf borde växten föras
till 3:dje Klassen; men hela dess utseende, fruktens
2knö-iiga form och bladens kranslika fäste, gifva den otvunget
ett rum i den naturliga örtflock, hvartill Myssjeslägtet
räknas och i den klass af det konstiga systemet, dit
Myssje-artema böra föras.
Växten träffas på torra och backiga stäHen i Tyskland»
Frankrike,. Siberien, men ej i England; hos oss är den
funnen äfven i Uppland, men allmännast på Gottland och
Öland, der den användes såsom Krapp (Rnbia Tinctor.) att
sätta röd färg på ylle. Efter midsommar äro rötterna
lösare och. innehålla mindre färgämne. De upptagas derföre
tidigt om våren och kokas i dricka, som är sitrt, ju surare
ju bättre. Yllegodset lägges sedan i det ännu varma
af-koket, och sköljes. efteråt genant i lut. (Jfr. n;o 122. i65*).
Tab. — fig. a. en 5flikig blomma i naturf. skick.
—-b. en dylik öppnad. — c. en fyrfiikig blomma. — d.
pistill och fruktämne, Originalet för fig. växta yildt på
Gottland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
