Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249-
ASCLEPIAS Vincetoxicum.
Hvit Asklepias-ört. Tolh-urt. Hors-kung, På Finska:
Perhon - kukka.
Örtsljelken är upprättväxande. Blaclen
äggfor-miga, spetsiga och flnhåriga i kanten.
Blom-stjelkarne utgå från bladfästen, sitta till
skiftes och bära små parasollställningar för
blommorna.
Linn. Fl. Su. p 77. Cl. S. Pen t an dr. a:gyn. Lilj. Sr. FL s. 105.
Kl. 5. Femsuns. a:qvinn. K. Vett. Ak. Handl. 1774. s. a5o. Murr. App.
Med. T. 1. p. 545. Schkuhr Bot. Handl). 8:0. 1791. 1. TU. p. 163. tal).
55-£6. Pharnt. Hirundinarise I. Vincetoxici II a d i x.
I3etta sligtes besynnerliga blommor ge kännetecken, som
svårligen bortblandas med de närgränsandes. Blommans
håningshus äro fem, ett emellan hvsrt par af blombladen,
försedda med hornlika utskott, som äro fästade vid
ståndarnas strängar, nedanför knapparna (antherac). Den
5-delade blomman är snedt vriden. För hvar blomma blir
2 fröhus med ett rum i hvartdera för iröen, som ha ett
silkeslikt fjun i spetsen. Syriska Silkesplantan (Ascl.
syria-ca), som odlas ofta i trägårdarna, den Indiska (Ascl.
gi-gantea), och buskaktiga Silkesväxten från
Goda-Hopps-Ud-den (Ascl. fruticosa), höra till samma slägte, hvilket
räknas till naturi. Örtflocken Växter med Vridna Blommor (pl:aa
Contortas). Denna art växer vild, icke synnerligen rar £
Sverige, på bergaktiga ställen, i bergsrefvor, ganska all*
män på Gottland, Oland, finnes äfven i Upland och kring
Stockholm m. m., men icke hittills träffad i England. På
mångårig rot växer den rak, stundom alnshög, och
blommar i Juni ell. Juli. Stjelken är fint strekad och hårig.
Bladen sitta mot hvarandra, ha stjelkar, äro fint håriga i
brädden och på ådrorna. Blomstjelkarne ha många blommor;
på sidorna utskjuta smärre blomstjelkar for andra mindre
blomklasar. Blomkronan är hvit, sällan gul, och dess flikfw
obetydligt vridna. De 5 håningshusen äro tätt förenade och
bilda en pip, som tillslutes af pistillens 5-kantiga märke
och omgifves af knapparna, i hvilkas 2:ne rum båda
kört-lame för den befrödande vätskan hänga inneslutne. Rafn
anser ståndnrsträngarae vara 10, men som de parvis äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
