Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25o.
LINUM Catharticum.
Laxer-Lin. Vild t Lin. Vild Hör. På Finska: NälAti-
■pellava.
Örtstjelken är i toppen 2- eller 3-grenig.
Bladen sitta midtemot hvarandra och äro
äggfor-migt-lansettlika. Blombladen äro spetsiga.
Linn. Fl. Su. p. 99. Cl. 5. Pentandb. 5:gyn. Lilj. Sr. Fl. s. i3c. Kl.
5- Fimmänn! $:qvinn. Murr. App. Med. T. 3. p. 490.
X.JjnsIägtet, bekant för sin stora nytta i hushållningen,
i-genkännes från de närgränsande med 5-bladigt blomfoder;
5 blomblad; ett fröhus, som danas öfver blomman, har 10
valvler och 10 rum för frö, hvilka äro ensamma eller ett
i hvart rum. Den naturliga Örtflock, hvilken Linslägtet
mest liknar, kallas växter med Storknäbbliha fröhus
(Grui-nales pl:a?). Denna art, som för sin egenskap att laxera
fått sitt tillnamn, blommar i Juni och Juli, har årig och
trådig rot och får mogna frön i Augusti eller September;
växer på backar och ängar teml. allmän. Örtstjelken är
knappt qvarters hög, ofta mycket mindre, rak, trind och
glatt; blomstjelkarne äro mest 3 i ändan på örtstjelken;
de äro under blomningstiden upprättväxande, men före
blommornas utsprickning nedhängande. De nästan blågrå
bladen äro utan stjelkar och helbräddade. Blommorna äro
hvita med spetsiga blomblad. Pistillerna äro vid basen
hopväxta och ha små tänder emellan sig. Ståndarne äro
hopväxte såsom i Monadelfist-klassen, hvilket visar
slägt-skapen med Harsyran och Storknäbbslägtet (Geranium).
Fröhuset är nästan kägelformigt.
Laxerlinet smakar bittert och något sammandragande.
Saften antar med jernvitriol svart färg. Af torra viixten
ta-ges ett qvintin, som i form af infusion eller te skall
förorsaka öppning. Den säges äfven vara urindrifvande.
Utom andra äldre auktorer hafva Qoste och Villemet
bekräf-tat växtens laxerande kraft. v. Linné berömde den och
alla komma deri öfverens att växten verkar öppning säkert
och utan olägenhet. I pulverform ges den ända till 1 drak.
ma; den kan äfven förenas med cremor tartari och
anis-frö. 1 för stor dosis väcker den kräkning. Det vore önsk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
