Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2$2.
Sali c orni a Herhacea.
Soda, som brukas vid såpsjuderier, glasbruk, på
apoteken m. m. Askan hyser dock vanligen endast ett slags
koksalt, emedan Sodan är smittad med saltsyra. Men
åri-ga Saltörten ger icke mesta Sodan och förtjenar således
icke namn deraf. Salsola sativa och Soda m. II. odlas till
detta ändamål och lära ge den ymnigaste och bästa. I
Spanien , England o. fl. st. brännes och utskeppas Soda i
myckenhet; från Valencia utföres årligen minst i5o,ooo
cent-ner. Frän Orienten eller Levanten kommer mycken Soda;
den ifrån Alexandria värderas mest. De flesta vid hafvet
växande örter ge Soda (jfr n:o 191). Piedan du Hatnel
visste att Salsola Soda ju längre den växte från hafvet, ju
mindre lutsalt gaf örten. Pallas fick af Salsola prostrata,
som. vuxit på stenig jordmån i Taurien, lika delar Soda
och Pottaska efler vegetabiliskt lutsalt. Han anmärker
äf-ven att unga salthaltiga växLer hämta genom rötterna sin
mesta näring af jorden och ge mest alkali; de äldre
der-emot nära sig mer af luften, och ge mindre salt. På
oli-ka orter nyttjas olika växter till Soda-beredning. De mest
brukliga äro kanhända Sals. Soda och sativa; fröen af dem
sås på de af hafsvatten tillförene öfversvämmade ställen
mest nära hafsstranden, då sanden eller jorden omröres
väl och hålles ren för ogräs; efter ett par veckor gro
fröen, och när växten börjar gulna eller bli röd, uppryckes
den, bindes i knippen, torkas, då fröen, som skola
förvaras, utfalla och samlas. Sedan brännas knippena i
gropar, som grälvas i fast jordmån eller stenläggas i bottnen;
när första påläggningen uppbrunnit, lägges mera på, och
detta förnyas till dess gropen är full af aska, hvilken blir
stenhård derigenom att lutsaltet och jordaktiga delarne
antaga af hettan en förglasningsgrad. Derigenom förloras väl
en del af sodan, men hvad som är löst eller i små
stycken kan ej så väl förvaras eller bibehållas, hvarföre det
underkastas ny bränning och blir då hårdt samt i stora
stycken. Denna Soda är mer eller mindre ren, blandad
med jord, saltsyra och andra främmande ämnen. Den
sämsta drar fuktighet ur luften, är blandad med småstenar,
luktar illa då den löses i vatten, smakar såsom kökssalt
och fräser icke tydligt med syror. Atskiilig Soda luktar
svafvellefver eller Jikt ruttnade ägg ell. mss afbrändt krut,
samt innehåller mer Koksalt än ren Soda.’— Äriga Sakörten kan ätas frisk
med olja och ättika; äfven 01 k inlagd med ättika och peppar att förvaras
såsom salkit om vintern. I brist på koksalt kan färskt kött deri med
fördel inpackas och förvaras. Mot gulsot, krampslng och i synnerhet
skör-bjugi,’, användes växten och är lindrigt laxernnde. Af renadt Soda-salt är
dosis ett par qvintin dagligen; det ges mest i förening med någon fm
lyål och bäskt extrakt. Orten bränd till aska brukas att gnida svarta
tänder med, for alt få dem hvita. Den är ett begärligt boskapsfoder, men
att torka tillika med annat foder är den otjenlig, ty den drar fuktighet ur
luften och skadar dermed fodret af andra växter.
Tab. — %. a. en blomförande gren — b. blomma med spiicka och
^kantig ilitk, till utgång för ståndaren och pistillen — c. ståndaren — d.
frukiäm iet och pisnlleu — e, fröet; allt förstoradt. Originalet växer viicit
jju (joitlu.ul, en hdli mil iliåii Klintc hamn yid halysi’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
