Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254»
LATHYRUS Latifolius.
Bredbladig Latyr.
Örtstjelken är liksom vingad. Småbladen
ellip-tiska. Klängcna ha 2 blad vid basen.
Blom-stjelkarne äro mångblommiga.
Linn. Fl. Su. p. 252. Cl. 17. Diadelph. io:andr. Lilj. Sv. Fl. s. 523.
Kl. 14. Ttåkulis med Ärtbalj. Smith Fl. Britt. a. p. 766.
Den Tartariska växt, som hos oss är känd under namn
af Ardacker eller Jordmöss (Lath. tuberosus), och hvars
rötter nyttjas liksom potates, räknas till detta slägte , af
hvilket Sv. Bot. redan emottagit en art (n:o 49)-
Latyr-slägtet har en platt, ofvanpå luden och utåt bredare styl
och de 2 öfre blomfoderflikarna kortare än de öfriga.
Det räknas till naturl. örtflocken: växter med fjärillika
blommor (pl:as papilion:ae) eller Ärtklassen. Bredbladiga
Latyrens rot är grenig och mångårig. Ortstjelkarna kunna
bli 2-3 alnar långa, äro greniga, 4*kantiga ,Tie<i utstående
långt nedlöpande bladlika hinnor, som göra dem liksom
vingade. Småbladen äro breda, elliptiska och mångådriga.
Klängena äro ofta 5-klufna. Bladskärmarne äro bredare
än stjelken och upptill äggformiga. Blommorna, som äro
talrika, utspricka i Juni, Aug. , äro rosenröda, stora och
vackra. Den träffas vild i Bohusläns skärgård, i England
och Tyskland, och liknar Skogslatyren (L. sylvest.) men
är större; ännu mera är den ölverensstämmande med
La.-thyrus heterophyllus, som har längre och något smalare blad.
Växter af denna klass och i synnerhet af den
underdelning hvars fröhus äro ärtbaljor, trifvas mest bland
buskar och fordra starkare växters stöd, på hvilka de
genom sina klängen fästa eller slingra sig uppåt. De äro
äfven begärliga foderslag , och odlas derföre ofta i afsigt
att tjena hemtamda boskapen och hästar till föda. Inga
afgörande försök, som äro mig bekanta, ha blifvit med
denna art anställda; men jag tviflar icke att den under
sådana villkor, som med växtens natur äro enliga, kunde
bli ett foderslag, värdigt den omtanka, som man redan
gifvit många andra. Hos Hr. LandsKammer. Ljung/i i
Småland har den blifvit sådd och trifdes väl, samt växte
frodigt bland det öfriga gräset.
Tab. — fig. a. ståndare och pistill något förstorade;
—- b. fröskida eller ärtbalja i nat. storlek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
