Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALCHEMILLA Vulgaris.
Allman Daggskåls - ört. J. Marice Kåpa. Sftäcka.
Dragblad. På Finska; Marian-ruoho. Foimulehti.
Örtstjelken har blomvippa i toppen med många
tätt sittande blommor. Bladen äro y-gflikiga
naggade och med fållar eller veck.
Linn. Fl. Su. p. 49- Cl. 4’ Tet rand r. i:gy.n. Lilj. Sr. Fl. s. 69. Kl.
4. Fyrmänn. i:qvinrt. K. V. Ak. H. 1773. s. 71. Murr. App. Med. T. 3.
p. 149. Rafns D. og II. Flora 1. s. 646. Phann. Alcheraillse Herba.
-T3aggskålslägter, räknadt till naturl. Örtflocken pl:cc
Sen-licosce, har 8-klufvit blomfoder, med hvarannan flik
mindre; öfver detsamma bildas frukten. Blombladen saknas.
Fröet utan fröhus är merendels ett enda i hvar blomma,
dock stundom äfven 2. Denna ört blommar i Juni och
Juli, har trädaktig, mångårig rot och upprättväxande qvarters
iiöga örtstjelkar. Den växer på högländta ängar mycket
allmän. Bladflikarne äro trubbiga och sågtandade eller
naggade i kanten; de blad, som finnas på örtstjelken, sitta till
skiftes, äro mindre, nästan utan bladstjelkar. Blomfodret
är gulgrönt och har en gul ring vid sin öppning. Den
större och vanliga artförändringen har hår på bladflikarnas
ådror mot ändan; en mindre finnes mera luden. Stundom
förekommer den med 2 pistiller, då likväl den ena sitter
på sidan och ger ingen frukt. Prof. Swarz har observerat den
med en enda ståndare (Alch. monandra), hvilken icke är
särskilt art.
Roten är mera sträf till smaken än örten och
samman-dragande; dessa egenskaper meddelas så väl åt sprit som
«t vatten. Örten har ägt ett ofortjent värde mot blodflöden,
diarréer, hvita flussen, sår, m. m. I Småland nyttjades
bladen af bönderna i form af dekokt eller tinktur mot
krampsjukdomen som kallas Dragsjukan; förnyade försök
utrikes anställda, ha endast vid lindriga tillfällen bekräftat
Ortens nytta. På gamla sår läggas bladen. Om våren
tje-nar växten bland grönkål. Den odlas i England. I
Garf-verier kan den äfven användas. Den sätter gulaktig
oliv-färg på tyg, som är beladt i Alun och Vinsten, och om
jernvitriol tillsattes, blir färgen mörkare. Är enligt nyare
observationer godt foder för hästar, getter och får; nieqt
kor äta den ogerna,, och svinen icke,
Tab. Eg. a. blomma sedd ofvanifrån. — b. ståndare. —
e. blomman sedd på undra sidan. — d. fruktämne med
pistill; alt fÖrstoradt. Originalet växte vildt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
