Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262.
LYCOPUS Europaeus.
Europeisk Vargfotsört. Kloört. Valten - Maruh.
Randa - yrtti.
Örtstje.lken är 4-kantig. Bladen djupt
sågtanda-de eller flikiga och sittande mot hvarandra.
Blommorna utgöra en krans kring stjelken.
Linn. FJ. Su. p. 10. Cl-2. Diandh. irgyn. Lilj. Sv. Fl. s. 255- Kl. ir’
Trivii». ni?d nakna frö. Smith Fl. Britt. 1. p. 2g. Flora Butavci Lyc’
europ. Rafns D. og Holst. Fl. 1. s. 566.
Detta slägte torde med lika skäl kunna räknas till i4:da
klassen som till den a:dra i Linneiska Växtsystemet.
Ståndarnas antal ger detsamma ett rum i den sistnämde, men
arternas utseende, blommornas ställning ocli de nakna fröen
göra dem berättigade att inrymmas i naturl. Örtflocken:
(pl:ae bilabiatae) Växter med kransvis Jcistade blommor,
el-ier i Didynamislklassen. Slägtets karakter är att ha
blomman 4-klufven med ena fliken urnupen, ståndarne åtskilda
och fröen 4, nakna och trubbiga. Vid stränderna af
bäckar och insjöar samt kärr, på sandig jordmån, träffas
denna art, som har mångårig krypande rot och blommar i
Juli eller Aug. Den har slägtskap med Mynta (Mentha),
älven genom sina blad, som på undra sidan ha
hartsaktiga punkter. Bladen, som äro äggformiga, variera tner och
mindre ludna, och stundom så djupt inskurna och flikiga,
att de kunna kallas penntaggnde. Stjelken växer upprätt,
är styihårig och stundom grenig. Blompipen är kortare än
blomfodret, och i synnerhet den nedersta blomfliken har
röda punkter. Stundarknapparne äro nästan halfmånlika;
emellan blommans båda ständare finnas ofta 2;ne andra
utan knappar.
Stundom lukta blommorna nagot, men sjelfva Örten
ger ingen lukt. Saften och dekokt på torkade plantan
gif-va med jefnvitriol en svart färg, som är vacker, kan ej
borttvättas och fäster sig på ylle, linne och silke. Man
påstår att franska tyger, som utmärka sig med vacker svärta,
äro färg.ide med denna växt jemte andra färgämnen.
Kringstrykande tiggare, som vilja likna Tatarer och Zigenare
skola bruka, att med Vargfotsörten svärta sina ansigten och
händer. — Kor och hästar äta icke växten; men väl
getter och fär. Bien hämta deraf "hånine.
O
Tab. — fig. fi. en blomma, uttagen utur blomfodret.
— b. 4 sammansittande nakna frö; båda fig. förstorade.
•— c: ett ensamt frö i nat. storlek. — d. ett dylikt
for-storadt. Originalet växte vildt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
