Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYMPHAEA Lutea.
Gul ’Näckört. /ikanneblad. Sjöollon. Pa Finska:
TJpuklia.
Bladen äro hjertlika, helbräddade med de
rundade flikarna vid basen tätt sittande.
Blom-fodret är 5-bladigt och större än blombladen.
Märket är helbräddadt.
Linn. Fl. Su, p. 182. Cl. 15. Polyand*. i:gyn. Lilj. Sv. Fl. s. 216.
Kl. 9. MÅbgmäkm. i:<jvimi. Florn Batava N. lutea. Schkuhr Bot. Handb.
2. s. 73.
Ehuru gula Näckörten, utom färgen, synes så mycket lik
den hvita (n:o 92), äro de dock vid närmare påseende
ganska olika. Utom de redan nämde karakterer äro
blad-stjelkarne för denna Skantiga, men runda för den hvita.
Saftrören, som synas då stjelken afskäres, äro älven hos
båda arterna olika. Fröen hos denna ligga bara inom
päronlika fröhuset i en köttlik eller svampaktig massa;
men hos hvita Näckörten i en väfnad, som liknar
spinnelnät. Denna arteDs blomma har starkare lukt än den
hvitas. R. A. Salisbury har funnit skäl att inom en egen
naturl. örtfl. kallad Nympha?# eller Näckörter, skilja den
gula och hvita i olika slägten. Det sednares kallar han
Castalia, som skall ha /}- eller 5-bladigt blomfoder, om.
gifvande fruktämnets kant; 2o-3o blomblad, fastade kring
frukten m. m. Deremot har Nymphcea ett 5- eller
6-bla-digt blomf. som fästes på fruktämnet; inga blomblad rn. m,
(Annals of Bot. 40 Slägtet räknas af v. Linné till
naturl. örtllocken: Saftiga växter och utmärker sig med
4-eller 6-bladigt blomfoder, ett stråiigt märke utan styl och
en frukt, som i många rum har många frö och formeras
öfver blomman. Gula Näckörten har mångårig tjock rot,
som är något trädaktig; eller rättare en krypande örtstjelk
med trådlika rötter. Rotbladen äro försedda med 2-3
alnars långa stjelkar, och simma, under blomningstiden i
Juli, då de blifva fastare och skinnlika, ofvanpå vattenytan ,
men förut ligga de under vattnet och synas mjuka och
svampaktiga. Blomfodrets blad äro rundade, utanpå gröna,
ini gula och ihå.iga och 2-5 gånger längre än blombladen,
hvilka Salisbury kallar håningshus. Märket är urhålkadt.
Fröen äro gulaktigt perlemo-Jika eller bruna. Den min-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
