Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a68.
TPiIFOLIUM Pratense.
Röd ÅHGSKLÖrvER. Rvdtuppa. Hanings blommor.
På Finska : Apilas. Imiäinen.
Örtstjelken växer upprätt med äggformiga och
mest helbräddacle blad. Blommorna sitta tätt
i form af ett ägg eller klot; blomfodrets nedre
tand är kortare än blompipen. Blomman
en-bladig med ojemt bräm. Bladskärmarna ha
borst.
Linn. Fl. Su. p. a5g. Cl. 17. Diadiiph. io:andr. Lilf. Sv. Fl. s.
5ag. Kl. 14. TvIkbiie med Artbaljor. Transact. of Lin. Soc. Vol. 1. p.
240. (Ad. AfzeliusJ. Smith Fl. Britt. a. s. 785. Schkuhr Bot. Handb. a.
*. 403•
Kuöfverslägtets ax är merendels ett blomhufvud, och
fröskidan , sotn är affallande och öppnas icke långsefter, är
längre än blomfodret. Det räknas till naturliga örtHocken
Ärtväxter. Den art här förekommer är ganska allmän
på ängarna, blommar hela sommaren och har mångårig
grenig rot, med alns höga stjelkar, upptill fint ludna.
De öfra bladen äro vanligen sittande mot hvarannan,
3-bla-diga, och småbladen aflångt äggrunda, helbräddarle och
temmeligen glatta, ofta med en livit eller blek fläck
utmärkta. Bladskärmarne äro breda, äggformiga, hopväxta,
med borst försedda och rödådriga. Blomaxen, vanligea
ett ensamt i toppen af hvar örtstjelk, men stundom, läst
sällan, 2:ne, äro utan egna blomstjelkar, sittande emellan 2
motsatta blad , hvilka med de hinnaktiga bladfjällen
utgöra liksom ett gemensamt blomfoder. Det egentliga
blomfodret för hvar blomma är hårigt, 10.ådrigt, med
syl-formiga spetsar, af hvilka den nedersta är dubbelt längre
än de öfriga, som äro liklånga. Blombladen äro nedtill
hopväxta, så ait blomman är enbladig, men dock är den
delen som svarar mot seglet hos andra blommor i denna
klass, längre än vingarna. Fröhuset med ett frö öppnar sig
med ett lock i ändan. — En såsom afart hittills ansedd,
har blomman skild från blomskärmarna och således egen
blomstjelk, oftast med 2 blomhufvud, är mera luden, har
»edliggande stjelk, bleka blommor m. m. (Trif. pratense /3
Wilden. m. fl.) och kunde väl utgöra «n egen art. (Jfr.
11:0 69. 1*9).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
