Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272.
CAMPANULA Latifolia.
Credblaoig Kloceört.
Örtstjelken är enkel och trind. Bladen
egg-formigt lansettiika. Blomstjelkarna
enblommiga, och Frukten nedhängande.
Linn Fl. S11. p. 66. Cl. 5. Pen takd r. i:gyn. Lilj. Sy. Fl. s.
Kl. 5. Femmäsk. i:i|vinn.
Bredbladiga Klockorten är stor, stundom par alnar hög,
prydlig, vanligen med stora vackra violett blåaktiga, men
stundom med livita klockformiga blommor. Den förekommer
mindre allmän i Uppland, Småland, Vestergötland m. m.
bland buskar, men finnes inflyttad i trädgårdar der den
växer frodigt. I Juli och Augusti är dess blomningstid.
Roten är mångåtig, grenig, och ger en mjölkakiig vätska
då den skäres. Stjelken är väl trind, men tillika
mång-kantig eller fårad, med trubbiga upphöjda ränder mellan
fårorna; den är också sträfhårig, bladig och mot öfra
ändan mångblommig. Bladen ha ganska korta bladstjelkar,
äro dubbelt sågtandade och sträfva. Ifrån bladens fästen
utgå blomstjelkarne, som äro upprätta och högst sällan
2-blommiga; när frukten börjar formera sig, kröka sig
blomstjelkarne mer och mer nedåt. Blomfodret är fint
sågtaggadt och med fina hår försedt. — Klockslägtet som
räkni-.s till naturliga örtflocken (pl:ce Campanacece) växter
med Klockformiga blommor , igenkännes med klocklik
blomma, hvars botten är tillsluten med valvler, hvarpå
ståndarne sitta fästade; märket är 3-klufvit och fröhuset
bildas- under blomman samt öppnas genom hål på sidorna.
Den nytta, hvartill Bredbladiga Klockorten hittills
blifvit använd, är väl, så mycket jag vet, icke mångfaldig, ej
heller af synnerligt varde. Emedlertid förtjenar det att
anmärkas, att rö terna om våren kunna tjena till mat och
anrättas såsom Sparris eller stufvas såsom Sockerrölter
och dylikt; den mjölklika saften de innehålla ger
anledning att jernföra dem med åtskilliga af Syngenesisternas
rötter som äro välsmakliga och till matredning
användbara. Att bladen, innan de blifva för mycket utväxta och
träfva, kunna nyttjas bland andra kålväxter till så kallad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
