Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2<So
ANCHUS A Officin alis.
Apteks Oxtungört. På Finska: Punainen härjenkieli.
Bladen äro lansettlika och spetsiga.
Blomskär-marne eggformiga. Blomgrenarne äro mest
2 och 2, med blommorna vända åt en sida
och sittande tätt jemte hvarann.
Linn. Fl. Su. p. 57- CJ. 5- Pentandp.. r:gyn. Lilj. Sr. Fl. s. 85.
Kl. 5. FemmXnn. i:qvinn. 31urr. App. Med. T. 2. p. 99. Woodw Med.
Bot. suppl.p. g. tab. 214. RaJ/is D. og H. Flora 2. D. s. 58> Pharm. Buglossi
Radix, Herba, Flores.
INJaturliga ÖrtHocken Sträfbladiga vaxter innefattar delta
slägte som har 5-deladt blomfoder; trattlik blomma, hvars
pipöppning tillslutes af 5 små eggformiga fj.ill. Frukten,
utgöres af 4 skrynkliga nötter , af hvilka hvardera något
liknar en sko och har vid basen en stor utskärning,
hvar-igenom kärnan till en del synes bar. Den art här anföres,
växer allmän på tappformig och utvertes svart mångårig
rot vid hus och åkrar, allmän på lera och sandblandad
jord, samt blommar i Juni. Hela örten är sträfhårig, i-i
aln hög, upprätt växande, grenig och bladrik; de öfra
bladen äro vid basen nästan eggformiga, alla sitta till
skiftes, äro helbräddade och ulan stjelkar. Blomgrenarne
äro oftast tillbakarullade. Blommorna äro först röda, bli
sedan blå, och förekomma stundom, men mera sällsynt, hvita.
Det namn växten medförde vid sitt oförtjenta inträde
i Apteken, har i öfversättning gifvit henne svenska
namnet Oxtunga. Den innehåller endast något sötaktigt
slem-rnande, och i blommorna en ringa beskhet, men är
längesedan ur bruk kommen. Blommornas färska
utpressade saft skall med a!un tjena till grön färg och roten
gifva en vacker röd färg, skicklig älven att dermed
röd-färga Spiritus i Termometrar. Bladen af späda växten
brukas bland andra grönkålsväxter om våren.
Horn-boskn-pen och svin äta växten innan den blir för sträf och styf,
och bien hämta flitigt håning ur dess rika håningshus vid
blompipens bas.
f
Tab. — fig. ritad efter naturen. — a. en blomma i
tu klufven. — b. pistillen. — c. den samma större gjord
med ämjjet till frukten. — d. ett rotbiad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
