Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2.83.
SCANDIX Cerefolium.
Svensk Körfvel. På Finska: Kirveli.
Örtstjelke/i är glatt. Bladen 3-faldigt
penntag-gade. Allmänna parasollst äl/ningarne utgå
på örtsijelkens sida. Fröen äro allångt
egg-runda, syllikt spetsade och glänsande.
Linn. Fl. Su. p. 95- Cl. 5- Prxtandr. 2:^yn. (Umbellatre). Lilj.
Sv Fl. s. 123. Kl. 5. Femm ANn. K(jv’nn. DIurr. App. Med. T. 1. p. 280.
Pharrn. Cerefolii 1. Chserophylli Herba, Se mina.
1 arasollväxternas stora likhet sinsemellan lemnar
systematiska Botanisten olta i osfik.er.het om deras plats i
systemet; o«’kså Hyllar man son.liga arter ur ett slngte i ett
annat, och sluiiigeri stundom tillbaka till sitt först
innehaf-da rum. Svenska Körfveln räknas af La Marek, Rafn
m. H. t il i Chterophylli slägtet , men af v. Linne och de
flesla lians efterföljare till Scandix. Den ar en årig växt,
som förekommer vild på åkrarna i södra Europa, men är
sedan längre tid tillbaka planterad i våra trädgårdar,
hvar-ifrån den på några få ställen i Sverige spridt sig , så att
den kan på visst sätt anses som vild, ehuru kanske icke
ursprunglig n sådan; emedlertid träffas den på åkrarna
jiära Visby på Gottland, äfven som i Skåne vid
Cimbiits-hamn. Örtstjeiken är jemn och glatt, alns hög eller
d«r-öfver, ini ihålig med glatta blad och djupt inskurna
småblad. Pai asollslällningarne ha stundom stjelkar stundom
inga, men utgå alllid ofvanför och midt emot ett blad. 1
hvar ställning äro /y5 strålar, som vidt utspärra och äro
fint håriga. Gemensamt sve|>e saknas; men de enskilta
bestå af i-5 små i brädden håriga blad. De hvita
blombladens spetsar böjas inåt. Fröen äro nästan trinda,
syl-formiga och utan strek eller ränder, samt svarta då de
äro mogna neml. i Juli; en månad förut utspricka
blommorna.
Växtens sötaktiga och något aromatiska samt icke
obehagliga lukt och smak lofva redan något åt Läkaren. Det
Fenkolslika luktämne som Kyrfveln äger, tros härröra af
en väsendtlig olja som den innehåller tiilika med något
salt. I medicin är den berömd för sin lösande och
urin-drifvande krall och brukad mot förstoppningar i underlif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
