Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284*
BETONICA Officinalis.
Apteks-Bf.tonika. På Finska: Petonian-yrlti.
Blomaxet är liksom afbrutet, och bladigt.
Blomläppens medlersta flik är urnupen och
naggad (crenatus).
Linn. FJ. Su. p. 201. Cl. 14. Didtnam. Gymnosp. Lilj. Sr. Fl. s.
347. Kl. ir. TvÅvald. méd nakna frö. Murr. App. Med. T. 2. p. i5s.
I^oodw. Medical Botauy T. 4- tab. 241. Pharm. Betonicae H er b a ,
Flores.
J3etonikslägtet, hörande till naturliga örtflocken Växter
med kransvis fastade blommor, har ett 4*klufvit
borstförande blomfoder; öfre blomläppen är plattad och uppåt
ställd; den nedre är 3-klufven; blompipen är cylindrisk.
Denna art växer mindre allmän vild i Skåne, och trifs
bäst i skugga al skog och buskar, på god jord. Roten är
mångårig, och blommorna utkomma i Juli eller Aug.; hela
örten är sträfhårig. Örtstjelken är enkel, med några
af-långt - hjertlika, trubbiga black, ansenligt sågtandade ;
rotbladen endast ha långa bladstjelkar. I toppen sitter
blomaxet, som är trubbigt, afbrutet i afseende på blommornas
jemna kringspridande, och bladigt samt med blomskärmar
försedt. Blomfodret är slätt med långa hår i kanten.
Blommans (nedre) läpp, som är delad i 5 Hikar, har ej
alltid den medlersta fliken märkligt urnupen, men alltid
naggad.
Yore DiosJwridis Betonica samma art som denna, och
allt det sant som han om sin Betonica anfört, så hade
jag nära 5o slags sjukdomar att uppräkna, mot hvilka örten
skulle vara gagnelig. Men i stället att undersöka detta
ämne, är det, som jag tror, tillräckligt att anmärka
växtens fordna bruk i medicin, hvilket nu är aflagdt. Bladen
röja något bäsk och saltaktig smak, samt lukta litet
kryddaktigt. Pulvret gör nysning. Roten invertes förtärd,
väcker äckel, kräkning och laxerar. Man har trott att
bladen skulle befordra upphostning i lungans krämpor.
D^n är således icke utan all kraft, fastän man icke med
säkerhet vet om den förtjenar att framför andra kraftigare
vid vissa tillfällen föredragas. Då boskap få kolik af
torkad t skadligt foder, bruka somlige att ge dem denna växt
kokad i mjölk.
Tab. — öfversta delen af örten efter nat. tecknad. —
a. pipen af en blomma på sidan öppnad. — b. en
ståndare. — c. blomfodret. — d. pistillen. — e. en
blomkrona särskilt; alla större gjorde. — f. ett rotblad. Exempl.
växte i trädgård.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
