- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 4 - Plansch 217-288 /
291

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IV

Tillägg;

ning an i vildmarken uppdragna traden njuta ett
fördub-bladt nöje af landtlefnaden, ger anledning förmoda, att
anmärkningar och uppgifter i detta ämne, såsom icke
vida skildt från naturen af Svensk Botanik, må vinna
bifall. Såsom ibland det angenämare ha* man derföre velat
anföra något

Om anläggning af Löf salar.

-En Löfsal eller Löfhydda är ett hviloställe der man
söker skugga, och svalkan; en plats helgad åt ensamheten
eller åt det förtroliga sällskapet; der man antingen kan
öfverlemna sig åt ett stilla betraktande, eller njuta det
vänskapliga bordets nöjen.

Det är i följd af denna olika bestämmelse, som
af-seende bör göras, vid anläggningen, på läge, storlek och
skapnad.

En löfhydda må icke anläggas på ett öppet ställe,
utan fjerran från buller och der nyhkna ögon icke störa
det lugn man der söker, antingen ensam, eller i umgänge
med sina vänner. Den bör dock sällan vara aflägse från
boningshuset, på det man så mycket beqvämligare må
njuta den fria naturen. Likväl är det icke utan förmån
att äfven på 1«ngre afstånd, t. ex. vid ändan af långa
promenader, äga sådana tillHykts-ställen, hvarest den
vanmäktige vandraren finner hvilan och skygd emot solens strålar.

Förhållandet i storlek och omkrets beror af
omständigheterna och ändamålet. Naturen bildar sjelf de största
hyddor i löfskooen, skönt livälfda af trädens löfrika och
slokande grenar. Om stora träd i plantager äga detta
skick, må man följa naturens vink, böja deras grenar
ännu något mer, och emellan deras öppningar plantera
buskar och ranklika växter. Snart vinner man här en rymlig
och behaglig hydda.

En sådan bör ej vara för liten, i synnerhet om den
iir mycket tätvuxen. I stället för att då skänka den svalka
man åstundar och fullkomlig frihet att andas, saknar man
der det angenäma, som ett större utrymme kunde medföra.;
Tre alnars läi/gd och bredd är blott en måttlig vidd.

Formen är villkorlig. Emedlertid är den runda dea
mest beqväma. Hyddor bestämda att hysa större
sällskaper göras halfrunUa, att luften må rara cå mycket friare*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:28:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/4/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free