Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29S.
DR. AB A verna.
V Å R* Dr ab a. Rågblomma. På Finska: Ruis* kukka*
Stjelken är bar. Bladen uppkomma alla vid
roten, lansettlika, något inskurna och
linhåriga. Kronbladen äro 2-klufna. Fröskidorna
glatta.
Linn. F!. S u. p. 223. Cl. 15. Teih adynAmi v siliculosa. I.ilj. Sr.
Fl. s. 268. K.], ia. Fyrvaldige kortskidade. RcCz. Fl. eecon. 1. s.
-i/^är vinterns hvita slöja, som länge betäckt jorden,
försvinner, och en blidare sols strålar ge nytt lil åt
vext-kraften, är denna lilla planta nästan den första hvilken
helsar Floras älskling, som, glad att åter njuta den länge
saknade anblicken af det gröna fältet, mottar med lifvade
känslor denna vårens budbärare, fastän mindre storvext
Och lysande än de som följa den i spåren.
I början ganska liten, knappt en half tum, betäcker
den, redan i April blommande, de magraste och torraste
höjder och lält, älven torftak, men uppskjuter sedan högre
från en lång trådig annuel rot till halft qvarter i längden.
Alla bladen sitta liksom i krets ofvan roten, hvassa eller
trubbiga, ibland helbräddade eller ojemt tandade samt
beströdda med fina treklufna eller gaffellika hår. De
upprätte och enkla blomstänglarne dela sig ofta i toppen, der
blommorna Hera eller färre sitta klasvis förenade. De äro
helt hvita, stjernlika med öppet 4-bladigt blomfoder efter
egenskapen af den naturliga ordning (de fröskidade,
sili-qtiosce), hvartill Drabaslägtet räknas. Kronbladen äro till
hälften 2-klufna, och sliitet knappt märkligt. Fröskidan
som innehåller många frön, blir aflång, något
sammantryckt, htlbräddad, med nästan platta valvler, paralela
med mellanväggen vid hvilken fröna sitta rundt omkring
k ten lästade. Häxi består ock slägtets egentliga
kännemärke från de öfriga fyrväldiga, som dermed äro
närmast beslägtade.
Oansenlig som denna vext är, har den likväl, som
Schweiikjeld berättar, ådragit sig allmogens
uppmärksamhet i Schlesien. De ha trott, att då den ymnigt vfsar sig
em våren, skulle missvext på säden det året vara att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
