Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
299-
ANEMONE pratensis.
FÄZjTSIPPA.
Blaclen äro dubbelt penntaggade. Bl om stj el Aen
har ett imdelt svepe nedom den lutande
blomman, hvars Kronblad äro vidöppna och i
spetsen tiiibakaböjda.
Linn. F!. Su. p. iSS- Cl. i3. Poiyakbsia potygy’1- Lili. Sv Fl.
s. aa4. Kh 9. M ajs g mäsh s no ar mångqviun. Linn. 01. res. Sktnska res.
Retz. TI- celOu. r. s. 48- Wocclwille Med. Bot. 3. p. 400. t. 148. Jlfurr.
App. Med. 5. p. g5. Störk Lib. de Pulsatilla nigia. Hamburg. Mag. 177g.
n. io5. Pharrn. Fulsaiillae nigricantis Herba.
i det nyss föregående häftet är denna redan nämd, och
föreställes nu här med så ruycket mera skål, som den
icke saknat loltalare för märkvärdiga egenskaper.
Vexten är ro}rcket sällsammare än Backsippan, och
knappast sedd utom Ölands torra backar ocli Skånes
sandiga fält. Nästan lika till örtståndet, äro bladens flik ar
endast litet bredare, och örtstjelken nugot mera luden,
Den förnämsta åtskillnaden linnes hos blomman, som,
ehuru a! lika form är mindre, mer lutande, af en i svart
stötande m rkbiå färg, och kronbladens toppar till hälften
1 ill baka b~jde. I Maj är hon utslagen, och efter
midsommaren lysa samma trakier af de ludna frötofsarne,
sammansatte af frö rued nästan längre boist än på den förras.
Färsk har örten ingen lukt, men smaken är ganska
skarp ocli bitande på tungan och i svalget om den tuggas,
Sjelfva ångan af vexten då den hackas grön, angriper mun
och näsa. Älven den torkade behåller ännu mycken
skärpa. Bon ha bevisat, att denna art hyser ett kamfertlikt
ämne, hvilket man erhållit i forin af kristaller, som varit
mycket lätt antändlige; alt de, ehuru eljest smaklösa, efier
afbränningen lemnat en vätska, som struken på tungan
genast åstadkommit en skärande pinsam känsla, hvilken
icke utan möda kunnat öfvervinnas, så att äfven flera
dagar en domning qvarblifvit med hvita fläckar på det
vidrörda stället (Murray) fr Prof. Retz. Fl. oecon. i.s. 49).
Detta bevisar att mycken verksamhet måtte finnas hos
vexten, och som gifvit Stork anledning att år 1771 börja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
