- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 5 - Plansch 289-361 /
46

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

s

5oo.

BRIZA MEDIA.

Darroräs. Darr. Bäfvegräs. Skäljgrils.
Blomvippan är utbredd, flerdelt, med lijertlikt
egglika småax. Blomfoderskalen äro kortare
än Blomskalen.

Linn. FK Su. p. 59. Cl. 5. Tn ia md k. a:gyn. Lii/. Sr. Fl. s. 44- Kl.
5. Tremänkingar 2:cjvinn. Retz. Fl. cecon. 1. s. 127.

Ora icke en utmärkt nytta berättigar detta gräs att
anföras, så torde det angenäma i dess utseende och daning
försvara den piats vi nu lemna det.

Detta till Gräsens flock hörande slågte igenkännes af
sitt tvåskaliga blomfoder hvilket innesluter många
blommor, som ett 2-sidigt ax sammansittande. Blomskalen äro
äfven tvenne, något uppblåsta, hjertformiga och trubbiga.
Af sådan beskaffenhet äga vi blott en art i Sverige,
allmän på mindre bördiga ängar. Denna har knappt mer
än half alns högt strå, som är glatt och försedt med flera
smala blad, hvilkas baljor äro långa och släta med en
ganska kort, trubbig stipel. Blomvippan är utbredd och
mångblommig med parvis utgående grenar som åter dela
sig i 2:ne smärre och hårlika, vanligen mörka till färgen.
Småaxen äro hängande, hjertlikt egglika, släta, hvit- och
mörkspräckliga, och merendels af 7-8 blommor hopsatta
inom sitt 2-skaliga blomfoder. Skalen äro alla likformiga
och skiftevis sittande, blott de inre något mindre och i
toppen urnypta. Frökornet blir omsidér något nedtryckt
och är fastvext vid blomskalen. Roten är mångårig
(andra säga luårig), och gräset blommar vanligen i Maj och
Juni. Rördt i detta tillstånd af minsta väderflägt, synas
de små välformade axen liksom darrande, och detta
förhållande har gifvit det vissa populära, fast icke
vettenskapliga namn, t. ex. på franska Tremble d’Amour, och
på danska Klerligheds-gras.

Att odla Darrgräset lönar icke mödan, i anseende
till dess litenhet och ringa bladfullhet; men Landtmannen
bör icke beklaga sig att äga det på betesmarken, der det
utgör ett «f de välsmakligare fodergräs för kreaturen och
i synnerhet för får och hästar.

Enligt Withering skall man kunna med synglaset
upptäcka hela gräsets figur i fröet om detta med
varsamhet klyfves.

Tab. — gräset i naturlig storlek efter naturen. — a.
håningshuset. — b. ståndarne med pistillerne. — c. ett
inre blomskal. •— d. ett yttre blomskal. — e.
blomfoderskalen, alla förstorade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:28:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/5/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free