Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PYROLA nOTUNDIFOLIA,
PtUNDBLADiG Pyrol. Vintergrtin. På Finska: Käen-kukka.
Örtstammen är kort med helt runda blad.
Blom-stjeJken med många blommor klasvis i toppen.
Hn nsträ n g ar ne stiga uppåt, och Stiftet är
nedböjd t.
Linn. Fl. Su. p. 138. Cl. 10. DecandriA. Monog. Lilf. Sv. Fl. s.
i5o. Kl. 7. Tieiuknikgar. i:qvinn.— Swartz i Vett. Ak. Handl. 1804.
s. 261. Murr. App. Med. .2. p. 19. — Pharm. Pyrolse Heiba.
/\tt äfven den mindre bördiga och torra marken,
skuggad af ålderstigna skogsträd, skulle i Norden skänka be*
hagliga känslor åt synen och lukten, fingo Pyrolerne
deras bestämmelse der tillsammans med det spridda
Lingon-och Blåbärs-riset. Grönskan af deras blad trotsar
vinterkölden, och blomspirorna täfla med Hyacintens på den
mera städade blomsterlisten. Två täcka arter hafva redan
prydt de föregående numror (27. 176.), der slägtets
kännetecken äfven förekomma och den naturliga flock till
hvilken de höra. Den rundbladiga Pyrolen efterger dem icke
i prydlighet, utan nästan öfverträffar dem, en verklig
ögonfägnad, så mycket mer som hon ofta träffas ymnigt
i de magraste skogsbackar, särdeles på bergaktiga trakter.
Från roten som är krypande och ofta ganska lång,
uppstiga en och ibland flera korta, kantiga örtstammar,
besatte med skiftevis lastade blad, hvilka långsi jelkade äro
nästan helt runda, knappt märkligt sågtandade, styfva,
släta, med en lysande mörk grönska. En qvarters lång,
rak blomstjelk fortsätter örtstammen i Juli och bär i
top-pen en upprät klase med många kortstjeikade blommor
som luta något, med vidöppna, snöhvita kronblad.
Han-strängarne uppstiga, liksom böjde uppåt med knapparne,
hvilka äro hängande, och i stället för horn hafva tvenne
rörlika öppningar vid basen för frömjölet. Stiftet, längre
än ståndarne, är deremot nedbojdt, men kröker sig
tillbaka med oira delen och märket omärkligt tjockare, är
för-sedt m d 5 knölar. I Sept. mognar fröhuset, blir
klot-rundt med 5 djupa fåror, och delas ini i lika mänga
ru.ii som p.ni hvar sitt eget liiste äga en stor mängd fina
frön sittande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
