Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3or>.
POLEMONIUM CAERULEUM.
T R a g Å a D s - P o i, £ m 6 n. Kosjuss. Grehis/c Valerian,
Jacobs Stege. (eft. Eng.)
Ört stjelken är ra k. Bladen parbladiga. Blom*
pipen kortare än Blomfodret.
Linn- Fl. Su. p. 65. Cl. 5. Pentandr. r.gyn, — FL Lapp. p. 86. —
Lii/. Sv. Fl. s. 92. KL 5 Fsmmahnikg-u. x:qvinn.
Detta är en af de vexter, sora naturen sj-nes hafva
gifvit förmåga att trifvas lika väl under de från hvarandra,
mest aflägsna polhöjder — allt ifrån Kengis, på gransen
af den eviga snön, till Greklands mildare trakter. Älven
hos oss är hon icke blott Lappländare, man har ocksä
funnit henne i Medelpad, Jemtland, Österbotten och
Karelen, och ännu mer •— hon har blifvit upphöjd til!
rangen af en bland de perenna vexterna på blomster
rabatterna i våra trägårdar. Samma naturliga örtliock som
innefattar Klock-örtslägtet har likaså anspråk på denria ,
hvars hufvudmärke består i en 5-delt blomkrona tillsluten
i botten af 5 fjäll, vid hvilka ståndarne äro fästade.
Märket är tredelt och Jröhuset äfven så, hvilket dessutom
sitter inom blomman, och ej under dem sorn hos Klockorna.
Hela vexten är glatt och slät. En icke sällan alnshög
örtstjelk uppvexer fiåxi den mångåriga och trådiga roten,
ibland enkel, ibland vipplikt delad, besatt med
penne-delta blad, hvilkas småblad sitta i stort antal parvis med
ett udda, alla ovalt lansetilika och helbräddade. I toppen
förenas blommorna i en sammansatt qvast. De äro midt
emellan klocklika och hjullika, emedan pipen är ganska
kort, och mynningen mycket hopdragen, men brämets
flikar djupt inskurne. Ståndarne och pistillen böja sig
nedåt och den sistnämde är derjernte längre. De visa sig
redan i Juni, merendels högblå till färgen, men träffas
stnndom hvita. Bittida på hösten mogna de ymniga fröna,
då fröhuset öppnar sig i toppen och vexten lätt sjelfsår
sig. Mängden af blommorna, deras storlek och färg
har, utom bladens mindre vanliga utseende, lemnat deH
rum bland Trägårdsblomsterna, likväl endast för ögat, ty
den äger nästan allsingen lukt. Men så mycket smakligare
lär vexten finnas lör kreaturen, ty man iiar anmärkt, att
kor och får kunna knappt förtära något med mera
begärlighet. Deremot skola hästar lemna den orörd. (Rajn).
Tab. — öfre delen af vexten efter naturen. — a.
blomkronan skild från — b. blomfodret, hvari pistillen
tjvarsitter. — c. ett moget fröhus. — d. ett sådant tvert
«■skurit för att visa de inre 3 rummen. •— e. ett frö. —
f. ett dylikt större gjordt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
