Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3io
COMAPvUM rALUSTRE.
Komar. Kråli-klöfver. Kråkfötter. Mjvlkpungar,
Hummeltuppor. Kallgräs.
Örtstammen är mot roten nedliggande; i toppen
mångblommig. Blaclen parbladiga och i
brädden sågade. Frukten smultronlik., qvarsittande.
Linn. Fl. Su. p. 180. Cl. 12. Icosandria. Polygynia. — Lilj. Sv.
Fl. s. 207. Kl. 8. Tjugemänningar. Mångcprinn. — Retz. FJ. oecon. r.
s. 180. — Ekonom. Diet. 4- s* 43o.
Af samma vextfamilj som Potentiller och Smultron,
förenar denna dessa slägters hufvud kännemärken genom sitt
io:delta Blomfoder sittande under blomman, sina 5, fastän
särdeles små, kronblad, och genom fröfästet, i hvars
förhållande egentliga åtskillnaden består, ty det är
svamp-akiigt, luddigt och blir qvarsittande utan att affalla , som
merendels händer hos de förra. På ängar, som någon tid
om året äro öfversvämmade, kring kärr, äfven på tulvorna
i dem, väljer Komarn sitt förnämsta tillhåll. Med sin
mångåriga rot kryper den ofta vidt omkring i dyn,
der-ifrån stjelkarne, först liggande, höja sig qvarterslånga,
trinda och busatte med långskaftade blad, af hvilka de
nedersta äro störst och parbiadige, bestående af två par
och ett udda, liksom femdelta. Småbladen äro aflånga,
i kanten sågade och inunder grågröna; likväl finnas de
äfven någon gång på brgge sidor finludna. Många
blommor sitta i toppen tillsammans på egna stjelkar, mörkt
purpurröda af så väl de olika stora Blomfodersflikarne
som Kronbladen, hvilka äro knappt hälften så långa som
de. I Juni slå blommorna ut, då ståndarne lysa nästan
svarta. Frukten är sjelfva fröfästet som utvexer, blir stort
och af ett smultrons skapnad, mjukt, merendels linhårigt
och bär fröna strödda i dess mjuka massa som hos
smultronen, ehuru icke lika saftig. Den blir dessutom alltid
qvarsittande vid blomfodret och torkar. Örten är icke
särdeles begärlig för kreaturen. Boskapen plär emedlertid
stundom afbeta den, men hästar icke. Den äger
garf-ämne, och skulle i detta afseende kunna begagnas enligt
Gleditsch’s uppgift. Samme Författare berättar äfven, att
Landsfolket i MarkBrandenburg använder dekokten på
roten som ett medel för gulsot. Samma del af vexten skall
äfven i Finland brukas till färgning af rödt på ylle.
Tab. — vexten i nat. storlek efter lefvande exempl.
— a. ett blomkronblad. — b. en af pistillerne. — c. en
ståndare sedd på baksidan. — d. frukten i nat. storlek.
— e. densamma ituskuren. — f. ett frö. — g. detsamma
större gjordt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
