Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rr
O 13.
ROSA VILLOSI,
utgöra hvarje belt, äro merendels 7, aflAnga, det nederste
paret till storleken mindre, än trubbiga, än hvassa, på beg*
ge sidor beklädda med ett sammelslikt ludd som på den
undra är klibbigt af de på nerverna spridda, fast knappt
syn iga, körllar. I brädden äro de dubbelt sågtnndade
och hvarje tand ännu finare sågad* hvilka serratnrer bära
alia en liten klibbig rödbrun körtel. Dessa silkärl sprida
en iike oangenäm lukt, märkbar då bladen bandteras. De»
gemensainme bladstjelkarne rned deras breda stipler vid
iuasen äro älven ludne, med körtlar. Blomstjelkarne, som
utskjuia en eller par i toppen af grenarne från
bladvecken, äro enblommige, korta och sträfhårige på ytan, och
lika så beskaiiadt är det från början klotrunda
fruktämnet och de ofta pennedelte Blomfodersflikarne.
Kronbladen ha vanligt rosenfärg utan särdeles lukt. I slutet af
Juni står busken i full blomma, och Nyponen mogna i
början af September, alldeles runda, giänsande, besatta med
fina, sy liika lastiin böjliga taggar, med en körtelknapp på
ändan. Frukten är först högröd, blir omsider mörkare,
likväl stundom på den ena sidan gulaktig, utmärkt saftig
och öfveiträffar alla andra Ros-nrters i storlek, nära
Ka-stanif nötters, särdeles oin Busken med sorgfäliighet odlas.
For egenskap och nytta af denna frukt hänvisa vi lill föregående
N:o-29. Men denna är sä mycket bättre iör sn sa-ftighet och stori ek , li
varigenom den vtinn t företräde i Tyska köken. Den inlägges ich koka? med
socker eiler håning, och användes till soppor, mos, tårtor, m. m. Och
för a’t öfvervinna det ledsanmia som fruktens sträfva eller taggiga hud
mediör, brukar man att, till tidens vinnande, samla Nyponen väl mogna,
men innan de mjuknat, och skaka dem i eri grof sävk hvarigenonv
taggarne afnötas och frukten bhr siat. Den klyfves sedan med
kmf och ä ömse ändar något afskäres, hvarefrer kärnorna uttagas. Så
putsad , torkas den slurigen i solen eller i en afsvalnad ugn, och förvaras’
til! bruk. Kärn >rua el er fröna af denua e’ler vanliga Nypon, hvilkn
från-ikiljas och b .rtkastas, äro icke heller utan liushållsnytta. Schirach
omtalar ett försök dermed att, sedan de blifvit torkade och dunet
frånsik-tadt, mata dem 1.11 mjöl som fick lika utseende som det af hvele, oclt
tjente både ti!’ välling >ch gröt så väl med som utan mjölk,. Man har d essu to nr
lunnit det dugligt till brod , kakor, skorpor, m. m. Någon bismak äger
dock detta mjöl, men der är icke oangenämt och sväller dessutom mycket.
Busken odla? lätt i allt slags jordmån, utom der inycken luktighet
finnes. Den ger också frodiga ronkoit, hvarmedelst fortplantningen lättas,
då dessa sent om hösten uppgräfvas och ord.-nt!igen omplanteras.
Emed-lertid gro älven fröna utan svårighet, fastän de bgga ibland ett eller
annat år. Detta förökande är också nödigt, emedan busken försämras efter
ro — ra år. Man kan derjemte genom okulering på vanligt Törne
formera detta slag, äfven som flere andra arter, i synnerhet de skönare och
för sina blommor så mycket värderade Törn- och Provinsrosor.
Redan de gamla voro intagne lör 1 örnrosen. — Oskuldens,
glädjens-och kärlekens sinnebild, och anblicken deraf skapade i Poetens själ de
«könaste tankar, Attakreon, Catullus i forntiden, och de bästa diktare
bos alla nationer, en Ariost, d‘Ereilla, Camoi’ns, Addison, Voltaire
och Klopstock — hafva i sköna toner besungit den..
Tab. — iiu blommande qvist efter lelvande ex. * en del ef kanten pa
ett blad större gjord — a. Blomfodret rned fruktämnet vid sin «tjelk. —
b. Frukce-a mogen. — c. Ett fri» något förstorade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
