Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ziy.
ARTEMISIA RUPESTRIS.
C e r g - Malört.
Örtstjelken är nedtill kull - liggande, upptill rak;
och Bladen pennedelta med smala
jemnbre-da finhåriga småblad. Blommorna äro
stjel-kade, klotrunda och lutande, och Bloinjästet
hårigt.
Linn. Fl. Su. p. 235. Ct. ig. Syncenssia. Pol. superfl. Ejusd.
Gottl. Resa. s. 2S5. Lilj. Sv. Fl. *. 355. Kl. i5. Svågrar. Olika ruå«g~
gift. Murr. App. Med. x. p. N. 9. Pharrn. Genipi Albi Herb».
Snarare for att skänka den örtkunnige nöje vid
anblicken af en bland de sällsammaste Svenska vexter, än att
göra det egentligen åt Läkaren och Landthushållaren,
lem-na vi Berg- malorten detta rum. Det må icke heller anses
obilligt, då den är en ibland de få vexter som torde
ensamt tillhöra Sverige. Den vexer på de torraste ställen a£
«tora Carlsön jemte Gottland, äfven som vid Slite • hamn
på sjelfva ön. Också den nakna Allvardens stora kalkllisa
på Öland hyser den. Större och mindre torfvor vexa till-?
sammans, ehuru lika platta med jorden; småningom blifva
stjelkarne längre men nedliggande, tills blomningstiden, då
den öfre delen blir rak och upprätt. De äro alldeles
trinda och bli nära roten liksom träaktige , rödbruna,
ibland betäckte med ett fint skinande ludd, och en mycken-»
het blad utan skaft, spridda på stjelkarne, pennedelta
knappt tumslånga samt småbladen merendels odelta (sällan
2klufna), jemnbreda och hvassa i ändan; olvanpå gröna ocfi
inunder finhåriga. Blommorna framkomma i toppen från
de ännu enklare bladens veck och formera antingen e*
enkel klase, eller grenar denne sig i flere liksom i cn
större sammansatt, ehuru mycket glest, med särskilt kort
blomstjelk för hvart blomhufvud, som är lutande nedåt,
och nästan klotrundt, och större än på någon annan
inländsk Malörts-art. Det gemensamma blomfodret är
liksom dubbelt: det yttre består af 7 — 9 något längre,
jemn-breda ocli horisontela blad (fol. Horalia Witid.); det inra
lika utbredt, af flera hinnaktiga, blekare fjäll, bruna och
håriga i kanten. Diskblomstren, gula till färgen, äro 3o —
40, tvåköniga, med trattformig lastan kort pip och
fcni-klufvit bräm. Hoablomstren af samma färg åtta der em o*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
