Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332.
H UM it lus Lupulus.
na begsgnis, men i smaken^ behäller dock Humlen
företrädet. D. sä egenskap alt äfven betydligt motstå drickats
fallenhet att jäsa och surna, kan icke bestridas, cch derför
humlas dricka starkare sommartiden, Humlens
beståndsdelar äro i synnerhet en eterisk olja som innehåller det aroma»
tiska, och ett beskt sammandragande ämne (GalläplesyraV
Humlegårdars anläggande förtjenar «liinan åtanka, då
betydande summor årl. gå ur Riket Jur den utrikes odlade,
och erfarenheten intygar möjlighet att alla den hemmaw
Mer än ett århundrade sedan, sågos också långt flere
såda-ne piintager än nu för tiden, du de derjemte ofta
vanskötas. Före K. Gustaf 1 lid funnos inga i Sverige. men
lian befallte’ och befordrade dem, sedan Liibeckarne
vexla-de en mark humle mot en tunna malt, och ‘ af allt
jer-net gick ut för Humle.
Fn riktig skötsel beror på rätta urvalet af platsen,
jordmånen, gödningsämnet, godheten af sättrötterne,
de-res plantfc) ing, vattnande, störarnes tillräckliga längd ,
rox-narnes anbind-ande, de ofverflödiga jökarnes afskärande,
kupornas och plantagens rtnhållande, blädningen,
skörden al Humlckupporna och deras bevarande. Som
ruminet icke tillät-r att afhandla dessa omständigheter
särskilt, få vi hänvisa till de underrättelser som redan af
S TPiiDSEEFiG och No.RonNFLYCHT, och sednast af Herr
Prof. Retzius med mycken noggrannhet äro samlade ocli
utgirne. Det må endast nämnas, att till vinnande af god
humle, densamma bör icke skördas för bittida eller för
sent. Annu omogen ger han drickat en vidrig smak, och
öfvermogen, förloras de väsendtligaste delarne, fröna, och
det klibbiga stoltet emellan koppornas fjäll; hvarför
plock-ningstiden bör noga afpassas.
1 medicinskt afseende äger humlen en fördelande
kraft, blandad med blommor eller kryddor af lika
egenskap. Fn mindre vänlig åverkan på nerverne har man.
dock funnit af humle i öfverflöd brukad vid brygden af
61; cch det anses vanligen farligt att solva på ställen der
humle torkas och bevaras. Såsom ett husmedel mot
förstoppningar brukas fröna i Yestergötland (Linn. Vestg. r.
s. 200). Hoten, bitter och något kryddaktig, har blifvit
rekommenderad till nyttjande liksom Sarsaparillen.
Rotskotten eller broddarne använde i köket som de af Sparris,
berömmas för deras stenlösande och urindrifvande kraft,
hvarför man föreslagit så väl ett på dem destilleradt vatten
som koka dt extrakt," och äfven dekokt på sjeifva Humlen,
li vil k et tillika prisas som maskmedel i nedanet brukadt.
Humierefvorna , afblädade och styckade, kunna rötas ocli beredas till
tågor, ijenliga till rep och grofva välvar, starkare än de af hampa. Eu
ged hushållare bör iejte bortkasta dem. Till bränsle duga de åtminstone
alllid, äfvtMi vid tegelugnar: och bladen ätas både al kur och lär, så väl
gröna som torkade.
Tab. , föreställer en blommande hanrefva. — % en del al hon*
Ståndet efter naturen. — a, en haubloinma.— b. hanknappen med sträng*
— c. a pistiller inom 1 Juliet (lörstor.) — d. eu humlekoppa i nat. sturi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
