Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336.
POLYGONUM viviparum.
Äng-Polygon. Stämme-näfva. Mor tag. Svingräs.
Örtstjelken är enkel med ett enda, merendels
lökalstrande blomax. Bladen aflånga och
lansettlika, i kanten tillbaka rullade.
Linn. Fl. Sa. p. 129. Cl. 8- Octandria Monog, — Fl. Lapp. s.
__ Liljebl. Sv. Fl. s. 170. Kl. 7. T1 emännin g. 5=qvinnad. Retz. Fl. cec.
t. 559. — Omel. Fl. Sib. 3- P- 44- t. 7. f. .2, — Gunn. Fl, Norv. n. g.
-Polygon - slägtet, som utgör tillika med Rumex etc. en.
egen nat. familj (PolygoneaB Juss.J, består af många arter,
af hvilka flera också tillhöra Svenska Flora, men de
Hestes utseende är så skiljaktigt, att man derefter knappt
skulle kunna förena dem, om ej vid betraktandet af
slägt-karakteren, hvilken utgöres af ett 5:delt blomfoder, som
merendels af annan färg än grön, har nästan likhet af
blomkrona. Fortplantningsdelames antal är mycket olika hos
somliga arter; men alla ha ett enda kantigt frö, som
be-täckes af det qvarsittande blomfodret. Ängs - Polygonen,
den allmännaste vext på Norrlands gräsfält och på torrare
skogsängar i Lappmarken, men knappast sedd i Södra
Sverige, har er mångårig rot, som är krokig eller vriden,
utanpå mörk och inuti hvitaktig. Örtstjelken, ofta mer
än qvarterslång, är alldeles odelt, rak, besatt med flera
smala och ådriga blad med tillbaka rullad kant. Några
komma äfven fiån roten, längre stjelkade, elliptiska,
glatta men ibland på undra sidan finhåriga. I den
förlängda toppen formera blommorna ett smalt och trubbigt ax;
de äro till färgen hvita, stundom rödletta och ha 8
ståndare och 3 stift från ett trekantigt fruktämne. Ofta
fullkomnar icke vexten sina frön, emedan naturtn skänkt den
en annan fortplantnings förmåga, neml. genom små
lök-formiga knoppar som intaga de undra blommornas
ställen, och från hvilka knoppar man ser de första bladen
icke sällan utskjuta, und r det de sitta på sjelfva axet,
samt sedan aflalla och rotfasta sig.
Samojeden, bestämd att lefva bredvid den eviga
snö-drifvan, finner i denna rot ett passande och för honom
smakligt födämne. Under de ia veckor jorden är öppen,
insamlas rötterna till vinterförråd, och förtäras tillika med kött
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
