Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358.
8 AP O N ÅR IA O FF I CI NALIS.
blad aro hela och klorne af ansenlig längd i följe af det
långa pipiga blomfodret, som efter blomningen omgifver
en aflång kapsel med många frön. Blommorna bli i fetare
jordmån dubbla.
Namnet Sapnnaria härleder sig från rotens ell. bladen*
egenskap ,attettafkokpådem, medelst vispning, ger en fr agga
ell. lodder som efter såpa, och kan liksom denna till flera lika
«ndamål begagnas. Åtskilliga andra vexter visa samma
fenomen, såiom roten af Gypsophila Struthium i rfpanien,
kärnorna af Såpträdet i Vestindien, och äfven blommorna
«f Student-neglikor (Lychnis Chalcedonica), m. fl.
Tuggade göra de saliven lika fraggig. Bladen af Såpneglikan.
visa detta mer än roten af densamma, hvarföre i länder
der munkar gifvas, man bar sett dessa, för besparing,
bruka bladen till tvätt af kläder, som derigenom temligen
renas, flott- och oljefläckar uttagas utan färgens förlust. De
efter loppor försvinna således icke. Syror och alkalier
minska icke dess kraft, men väl om vinsten tillägges. Det är
således ett slags vegetabilisk såpa, hvars egenskap ej
för-störes af syror, som det sker hos de alkaliska såpslagen.
Roten har ingen lukt, men en sötaktig, litet i beskt
stötande smak, och tillika något klibbig. Ett starkare afkok
och extraktet på roten lemnar äfven en känsla af något
skarpt på tungan. I Medicinen har man sedan längre tid
tillbaka berömt roten i pulver, såsom förträffligt medel i
Ven. sjuka och för ledvärk af samma orsak.
Gundels-heimer och Sta/tl gåfvo den i sednare tider ett sä högt
loford, att de trodde den tällande ined Sarsaparillen. Vår
Hergius bestyrkte äfven rotens användande med fördel i gikt
och under merkurialkurer, hvarjemte han yttrar sig,attingen
tjenligare dryck än den på Såpörtsroten tillagade kunde
rekommenderas. Bruket af sjelfva örten ensam utan
samband med qvicksilfver, har till och med ägt stundom
mycket förtroende, neml. i form af dekokt från ett par näfvar
ef den gröna örten och några russin till 5 stop vatten,
som dagligen under 3—4 veckors tid blifvit utdrucken.
Genoni en ökad utdunstning påstås den i synnerhet då
visa sin goda verkan, Boerhaave prisade också vexten såsom
förmånlig lör gulsot och förstoppning i inelfvorna.
Örten ätes grön så väl af hästar som boskap.
Tab. — Ofre delen af vexten blommande, efter nat.
tecknad. — a. Ett kronblad. — b. Ett på sidan öppnadt
blomloder, med ståndare och pistiller.— c. Pistilierne.—
d. Ett af de undra bladen, allt i nat. storlek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
