Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33 g-
ALYSSUM sativum.
{My agrum sativum. Linn.)
Dodra. Lindodder. Döra. DÖre. Dåde. JViUiV.
Hurhäring. På F. Kilu-pellava.
Örtstammens blad äro lansettformiga och yid
basen pillika, samt fröskidan eggrund och
uppblåst.
Linn. Fl. Su. p. aaa. Cl. i5. Tetradynamia Siliculosa. — Liljebl.
Sv. Fl. s. 269. Kl. ia. Fyrväldige kortskidade. — Smith Fl. Britt. p.
680. (Alyssum sarivuia) — Gmel. Syst. 2. p. 971. (Mönchia sativa) — Linn»
Gottl. K.es. s. a4x. —> Reta. Fl. oecon. p. 463.
Ingen Klass ibland Vexterna är naturligare och mer
utmärkt än de Fyrväldigas, men ickedestomindre saknas
fullkomligt väl bestämda karakterer för slägterna. Det är
icke sällan, som man etter de redan antagna, villrådigt
hänför eller eftersöker föremål, ehuru om deras
hufvud-plats intet tvifvelsmål kan äga rum. Dodran har vanligt
blifvit förd till Myagri slägte, ehuru den icke svarade mot
det slägtets egentliga kännemärke, eller att fröskidan äger
blott ett rum och ett frö; men då flere arter med tiden,
blott for skidans yttre likhet, älven dermed förenades, intog
också Dodran sitt rum ibland dem. Flere Örtkunnige
haf-va likväl ogillat detta, och äfven trott den böra rättast
utgöra sitt eget slägte, men vi anse deras mening billigare,
som ansett Dodran snarare höra bland Älyssä för de
många frö som i skidan finnas. Med de verkliga Mycigra kan
den alldeles icke (örenas, och ehuru de små tänder fela
med hvilka ståndarne på de flesta (ej alla) Alyssarter
äro försedde, så öfverensstämmer dock Dodrans uppblåsta
fröskida med deras, och berättigar oss att med llaller,
Scopoli och Smith under Alyssuni anföra de ilrågavarande.
Dodran är en annuel vext med liten eller föga grenig
rot. Örtstjeiken blir 2 — 3 qvarter hög, rak och trind,
besatt med blad och delad som en vippa i toppen. Bladen
sitta skiftvis, lansettskapade, vid basen pillika och
omfattande, i kanten otydligt tandade, fast ofta helbräddade,
och något sträfva på ytan. 1 toppen formera enkla
blomst jelkar ttt slags qvast, under det att de nedra förlänga».
Blommorna äro helt små med trubbiga gula KronbJad,, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
