- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 5 - Plansch 289-361 /
222

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I

TRIFOLIUM repens.

Hvit Klofver. livit Väpling. Hvitkitllor> I’a F.
TYalhea A pilas.

Örtsfjelken är krypande (repens). Bladen äro
mycket trubbiga och stundom urnupna i
toppen. Blommorna sitta flockvis i blomliufvud
på långt blomskaft. Baljorna ha 4 frön.

Linn. Fl. Su. p. 249. Cl. 17. Diadsiphia. Decandr. — Mat. Med.
p. 554. _ Liljebt. Sv. F!. s. 329. Kl. 14. Tv {kvlle, med ärtbaljor. —
Retz. Fl. oec. s. 734.—’Scurms Kleearien DeutscW.IsiVrnb. 1304. — Pharm»
Trifolii albi Flores.

Då den OäUta Klofvem (n:o i29) blott sällan
förekommer på gräsvuxna ställen och utmärker sig med merendels
rak och blacJrikare stjelk, så är knappt någon vext allmän*
nare än den så kallade hvita Klöfvern på ängar, renar
och bredvid vigarna, i synnerhet om landet är bergakligt.
Här vexer den ined krypande, fintrådiga och fleråriga
rötter. Grtstjelkarne, ofta flera tillhopa, ligga lika platt
med jorden, och slå äfven rot här och der, hvaraf nya
stånd tilldanas. Bladstielkarne deremot stiga rätt upp,
2-4 tum långa, Iialfrunda, vid basen omfattade med ett
par små bladskårmar. Småbladen som händelsevis kunna
träffas 4’ 6 tillhopa ehuru naturligtvis 3, äro nästan runda
och ofta i toppen urnupna liksoin hj.ertforroiga, och
kanten finsågad, på ytan lifligt gröna, men ibland hvitfläckiga.
Tätt bredvid bladstjelkarne framkomma de raka, ensamma
blomskaften, längre än de, trinda och djupt fårade, i
toppen af hviika ett bladfritt blomliufvud bäres, hvarå blom.
uiovna sitta liksom flockvis (umbellares) förenade. Dessa
äro hvita, någon gång litet rödletta, efter blomningen
bruna, i början uppräta, men omsider nedböjde. De
h oge öfre tändc-rne på det ofta i rödt stötande
blornfod-ret äro längre än de 3 undre. Fröhölsorna slutligen bli
helt små och jembreda med k ;rt spets, och innehålla
mest 4 runda gulbruna ärter som mogna i September.

I Halland odlas en hvit Klöfverart, som synes skilja
sig fiån denna allmänna arten endast genom storleken.
Ingendera kan förblandas med den äfven förut (n:o 268^,
be^krilna Ilöda Angsklöfvern..

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:28:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/5/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free