Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LYSIMACHIA vulgaris.
A. ii lm an L TS ing. G ullspira. Pidegriis. På F. Matara.
Örtstjelken är rak, med blomruska i toppen.
Blottikronans flikar effgruriJa.
Linn. F1. Su. p. 6*. Cl. 5. Fentandr. monogyn. — Liljebl. Sv. Fl.
3. 88- K.1. 5. Femm an ning. en<jvinn. — Retz. Fl. oecon. s. 458-
(jenom beskiifningpn på /iherarfven (n:o 123) är ett
närslägtadt vextsl^g redan framgifvit, Jiksom Lysingens,
af lika klass och naturliga ordning: Vext er med hjul liha
blommor (pl. rotaceat;), hvilka Jussien uppställt bland de
första af sina Lysimachies. Lysing slägtet har i allmänhet
en platt hjullik blomkrona med 5-«J el t bräm och en
klot-formig frökapsel, som mogen delar sig i io valvler. Dt nna
allmänna art, lörtjenar det namnet såsom icke sällsam,
i synnerhet på kärrängar i skygd af buskarne. Hoten är
flerårig och mycket krypande, hvårföre ofta flere
örtstjel-kar från samma stånd uppkomma, och dessa helt raka
mer än alnshöga och besatta med många blad, än
mot-sittande, än 3-4 i krans, till formen bredt lansettlika, mot
kanterna något bågiga, mest släta på ytan, men stundom
också inunder finluurta. Blommorna formera en ruska i
toppen af sijelken medelst liera täta klasar. De bli
guldgula till färgen och visa sig i Juli och Aug. Ståndrarne
äro tydligt förenade vid basen nästan som hos Samkullarne
och utan minsta hårighet. 1 frökapseln, som är enrum,
mig, sitta fröna tillsammans på ett aflångt fäste, och utfalla
när frukttn öppnar sig ofvantill i io smala delar ell. skai.
Vexten hur just ingen utmärkt förtjenst. Sjelfva
örtståndet ätes stundom, då det ännu är ungt, af kor och
getter; sällan al hästar och lår, för hvilka sednare den
torde älven vara mindre g^gnelig såsom kfirrvext. Den
har emedlertid ingen lukt eller märkbar smak. Mesta
nyttan torde kunna hämtas af densamma i färgvägen. Lin.
der har längesedan omtalat den ibland de gultfärgande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
